Inlägg 800: 24 dec 1966

Ritterplatsfamiljehuset

Det var ingen elegant stadsdel, och det hade jag inte heller väntat mig. Ritterplatsen var tyst och stilla, särskilt nu på julkvällen. Hela kvarteret till höger var fyllt av en trevånings skolbyggnad i rött tegel, och det låg klassrum utmed hela gatan. På vänster sida var det en blandning av enfamiljshus på två våningar och hyreshus upp till fem våningar höga, alla tätt sammanpackade med kanske en smal gång emellan. Nummer 826 var hopbyggt med ett likadant hus till vänster och hade ett meterbrett mellanrum till huset till höger. Mot gatan vette en garagedörr, och garagets tak tjänade som altan mot gatan. För att komma in i huset gick man uppför en brant trappa till höger om garaget och kom då upp på altanen där entrédörren befann sig.

Om du använder googlekartans gatuvyfunktion för ‘826 Ritter Place, Bronx NY’ får du bra bilder av hur det ser ut där i dag. Altanen ovanpå garaget har i dag byggts över och blivit ett bostadsrum, men annars ser allt ut som det en gång gjorde.

Knack knack, vi var där. Det var stora famnen av allesammans. Ed var en mäkta populär person i familjen, och hans popularitet kom också mig till godo. Vi ställde undan våra bärkassar tills vidare, och så var det kväll i en stor familjekrets för mig igen – samma sak som jag hade upplevt många gånger tidigare i Nya Jersey hos DaNis svågers föräldrar – fast här fanns det inga småbarn.

Första intrycket av hemmet var en enda röra alltihop. Till vänster från tamburen låg det stora familjerummet, med soffa och fåtöljer och stolar placerade huller om buller. Det låg saker och ting, leksaker och böcker och klädesplagg spridda överallt. En stackars TV stod på hela tiden på ganska hög ljudnivå och ingen ägnade den en tanke – den tjänade bara som ljudbakgrund. Rummet hade en skjutdörr till vad jag förstod var föräldrarnas sovrum därbakom. Den dörren öppnades aldrig – för att komma fram till den skulle man först behöva flytta undan alldeles för många prylar.

Till höger i hallen gick trappan upp till alla sovrummen på övervåningen, medan köket låg rätt fram. Det var ett mycket långt korridorkök som sträckte sig ända bort till ett fönster i andra änden av huset. Där fanns det en liten hall med dörr ut till en trätrappa som ledde ner till husets trädgård – som ju inte alls syntes nu i nattmörkret.

Annonser
Published in: on 2010/10/13 at 07:49  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: