Inlägg 1.124: 25 jul 1967

Cityklubbverksamheten

Efter några minuter av detta tyckte jag: ”Detta är inte Nya York. Jag har berättat för dig hur det är att vara homosexuell i Sverige – inte alls samma sak. Det här påminner mig om när jag bodde i Göteborg. Man var rädd för sig själv. Nu tycker jag att vi går hem till hotellet. Vad tycker du?”

Ed insåg att jag hade rätt – det här skulle inte bli något.

”Vet du vad vi gör? Vi slår en signal hit när vi kommer ner till tunnelbanan, och då får vi veta om det är nåt på gång här. Det kanske inte ens är öppet mer än på veckosluten”, sade jag beslutsamt.

När vi kom till tunnelbanan vid Sveavägen brydde vi oss inte ens om att ringa. Det var så dött däruppe att även om det hade varit öppet hade vi nog varit de enda killarna där, och vad var då meningen med det hela? Så vi hoppade på tåget och låg i våra sängar redan vid midnatt. Dagen hade varit tillräckligt välfylld även utan City Club.

Vad var det då vi hade missat?

Internet förtäljer att ”City Club var Sveriges första (hemliga) medlemsnattklubb för gäster med homosexuella intressen, ett diskotek på Döbelnsgatan 3 i Stockholm som drevs 1966-1970 av Clanhus AB (Bertil Säfbom och Peter Dunk). Kabaréföreställningar framfördes tidvis för medlemmarna som särskilda evenemang.”

På ett annat internetställe hittar jag en bild av vad som väl utgjorde kabaréföreställningens aktörer.

Ensemblen, City Club, Stockholm, 1966 – 1970 (internet)

Bildtexten lyder som följer:

”Medverkande i föreställningen ‘Missarnas kväll’: från vänster regissören Rune Graffo, Peter Dunk (Gästerfält), Kent, Harry, Steven Coombs, Bjarne Håkansson, Mia Adolphson, Bo Hederström, Björn Åström, ?, Torbjörn Wickström, Lars Jacob, Bjarne E., Dan Gustavsson, Michael, Henry Olsson & Bertil Säfbom, publicerat av fotografen Lars Jacob Prod – Plats: City Club, Döbelnsgatan 3, Stockholm – Datum: 28 november 1968.”

Vi hade uppenbarligen missat en dragshow – om den nu uppträdde den 25 juli 1967 klockan 23.00. Efter att ha levat i ovisshet i alla dessa år vet jag nu att vi alltså handlade rätt när vi åkte hem till hotellet den kvällen. Ed läste av vägmätaren i bilen innan vi gick in, så att han kunde räkna ut att vi hade kört 202 kilometer under dagen och att det totala avståndet mellan Oslo och Stockholmt var 4.586 kilometer – vilket troligen inte var den närmaste vägen mellan huvudstäderna. Vi sov mycket gott.

Annonser
Published in: on 2011/04/07 at 06:49  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: