Inlägg 1.196: 12 – 13 sep 1967

Blåängelsyran

När Ed kom hem på tisdagen höll jag upp en stor nöjesannons i Nya Yorks Tidender för honom och frågade: ”Vill du gå och se Marlene Dietrich? På Broadway.”

Affischen för Marlene Dietrichs föreställning, New York, 1967 (internet)

”Naturligtvis!” sken min Ed upp. ”Är det i kväll?”

Nej, det var inte i kväll – det var om en månad eller så. Marlene Dietrich skulle göra sin debut på Broadway med ett sexveckorsengagemang från den 9 oktober till den 18 november. Det skulle äga rum på Lunt-Fontanneteatern, en gammal fin Broadwayteater med femtioåriga anor – fast helt nyrenoverad år 1958 – och med rum för 1,500 åskådare .

Lunt-Fontanneteatern, New York, 2003 (internet)

Marlene Dietrich skulle ensam äga scenen under den halvannan timme långa föreställningen, utan distraktioner från andra, mindre förmågor – och också utan någon mellanakt. Omkring 19 sånger skulle hon exekvera, på engelska, franska, tyska och hebreiska, alltifrån ‘Att bli kär igen’ (eng. Falling in Love Again) som hon hade sjungit redan år 1930 i filmen ‘Blå ängeln’ (eng. The Blue Angel), till Pete Seegers nya ballad ‘Vart har alla blommor tagit vägen?’ (eng. Where Have All the Flowers Gone?), som perfekt återgav stämningen runt Vietnamkriget – klicka här och kolla henne sjunga den. Vilken underbar kväll för oss – om vi bara kunde lyckas att få tag i biljetter!

Pete Seeger (internet)

Annonsen gav bara en lista med prislägen, som man kunde välja mellan: de dyraste biljetterna kostade 39 kronor för förställningarna på måndagar till torsdagar, 44 kronor på fredagar och lördagar, och 30 kronor för onsdags- och lördagsmatinéerna. Man kunde välja ett datum ur listan i annonsen, men de reserverade sig för att man kanske skulle få biljetter till ett annat datum i samma prisklass. Vi valde på måfå en onsdagskväll – på onsdagarna var det två föreställningar, och då kunde man kanske lättare få bra platser.

Och så fick man en postadress att använda för att beställa biljetter och sända in betalningen. Jag ville köpa våra biljetter direkt för att vara säker, men de såldes inte i teaterns kassa, och det stod inget telefonnummer i annonsen. Nummerbyrån hade inget nummer för Lunt-Fontanneteatern – de hade verkligen tänkt på att täppa till alla bakvägar!

Så jag gav upp och gjorde som de önskade – jag skrev till dem och beställde två biljetter, helst till kvällsföreställningen den 18 oktober, och på morgonen gick jag till banken och köpte mig en bankcheck – jag hade ingen personlig checkräkning på den tiden – på 78 kronor och lade in den i brevet. Nu gällde det bara att vänta och att inte engagera sig för någonting under måndags- till torsdagskvällarna under de sex veckorna, just för den händelse att de skulle ge oss biljetter till en annan dag.

Marlene Dietrich (internet)

Annonser
Published in: on 2011/07/23 at 02:00  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: