Inlägg 1.277: 23 jan 1968

Bilaccisrestitutionsmöjlighetsidén

Med så mycket ledighet under det nya året lekte jag med tanken på att resa till Örebro till pappas 70-årsdag i december. Det var oändligt lång tid dit, men det låg ändå inom 1968 års domän och kunde därför inverka på någon semesterresa som Ed och jag kanske ville göra tillsammans på sommaren.

Jag pratade med honom om det, och han tyckte bara att jag alltid fick så mycket extra dagar för allt mitt övertidsarbete att jag utan vidare skulle ha två veckor över för att resa någonstans med honom – som relativ nykomling på Allied Chemical skulle han bara få två veckor. Han var hur pigg och glad som helst, men när han sade detta lät det så sorgesamt att jag höll näsduken redo just ifall tårarna skulle börja flöda från någon av oss.

Jag tänkte alltså gå och boka två veckor runt pappas födelsedag. Att göra det betydde ju bara att man ställde sig i kö, och man kunde ändra och avbeställa sin bokning när som helst. Alltså två ärenden, stol och flyg.

Det var inte ovanligt att amerikanare på semesterresa till Europa köpte sig en ny bil när de kom dit, kanske en Volvo. De använde den där för att köra omkring under sin semester, och sedan skickade de den med sig hem när semestern var slut. Det stod en lång artikel om detta i tidningen, och jag lade märke till en av de många avgifter som de blev tvungna att betala när bilen kom fram – precis som pappa fick göra när han fick sin Mustang i Göteborg.

Pappa hade bland annat fått betala en svensk statlig bilaccis, precis som alla andra i Sverige fick göra när de köpte en ny bil. När amerikanarna kom hem med sin europeiska bil fick de också bland annat betala en amerikansk bilaccis – men i Amerika betalade man inte någon bilaccis när man där köpte en amerikansk bil. Artikeln berättade att i Amerika betalade bilfabrikerna direkt till skattemyndigheterna en statlig bilaccis på sju procent av tillverkningsvärdet av varje nytillverkad bil.

Detta fick mig att fundera litet. Uppenbarligen tog staten en accis på varje ny bil som skulle rulla på Amerikas vägar. På en amerikansk bil hade fabriken redan betalat accisen utan att köparen hade en aning om det, men om man själv införde en ny utländsk bil var det man själv som fick betala dessa sju procent.

Hmmm. Om man vände på syltan, skulle inte det motsatta förhållandet gälla för pappas Mustang? Ford hade tydligen betalat in sju procent av Mustangens värde i bilaccis. Artikeln nämnde inte om fabriken betalade accis även för bilar som tillverkades för export. Det ante mig att man inte gjorde det, och i så fall borde detta väl gälla även pappas Mustang?

Annonser
Published in: on 2011/10/12 at 09:50  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: