Inlägg 1.440: 6 jul 1968

Lyxhotellsutnyttjandet

I stället för att gå 200 meter till Montmorencyfallet körde vi 20 kilometer vidare för att komma dit. Återigen fick vi bevis på att naturfenomen är bra mycket intressantare än helgedomar. Detta vattenfall var 45 meter brett och hade en 84 meters fallhöjd – de världsbekanta Niagarafallen är 30 meter lägre, även om de har oändligt mycket mera fallande vatten – och det hade nedtill ett 17 meter djupt hål som det fallande vattnet själv hade skapat i sanden. Inte en simbassäng att direkt rekommendera.

Montmorencyfallet, Nära staden Québec (1968)

Det fanns trappor upp till toppen av fallet, men vi nöjde oss med att se det nerifrån i all sin prakt. Vi måste ha blivit lata och försoffade sedan Norge, för där hoppade och klättrade vi ju runt som bengetter vid alla vattenfallen!

Efter Montmorencyfallet var det bara ett skutt in till staden Québec. Några kilometer före centrum låg det ett fint motell utmed vägen. Det hette Laurentides och hade rum för 90 kronor, och vi bestämde oss för att slå på stort. Det skulle ha blivit mycket dyrare mitt inne i staden – och nästa natt skulle ju bli gratis för oss i sittvagnen hem till Nya York. Vi fick ett fint rum och så hade motellet också en stor simbassäng – fast bara att titta på i det här vädret.

Broschyr för motell Laurentides, Québec (1968)

Motellet låg nära bron till en 30 kilometer lång ö mitt ute i S:t Larsfloden, och med avsikten att få vara i vår bil eller ha nära till den under alla regnskurarna valde vi att, i stället för att åka in till staden, köra ut på Orléansön (fra. Île d’Orléans) och se vad det fanns där. Det var faktiskt trevligt, särskilt som hela ön bestod av jordgubbsfält. Vi körde på en liten väg som gick nära vattnet runt hela ön och stannade två gånger för att köpa en halvliterkartong jordgubbar för 1,25 kronor. De var nyplockade strax intill och smakade därefter.

Jordgubbsfält, Orléansön (internet)

Vi gjorde en snabb sväng in till staden efteråt, och trots att det var både regnmörkt och kvällsmörkt var jag tvungen att ta en bild av en hästlandå i gamla stan – och sedan upptäckte jag att sådana fanns överallt och kunde lika väl ha blivit fotograferade i strålande sol nästa dag.

Landå med turister, Staden Québec (1968)

Vi åt en god middag därinne i centrum – bästa målet på hela resan – och återvände sedan till vårt motell. Av ren snålhet – det ingick ju i rumspriset – måste vi ta oss ett dopp i poolen trots att det var ruggigt väder och bara 10 eller 15 grader varmt. Vattnet var varmare än luften, så det var faktiskt skönt, och vi var de enda gästerna som utnyttjade det nöjet.

Broschyr med bassängen på motell Laurentides, Québec (1968)

Annonser
Published in: on 2012/03/27 at 03:35  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: