Inlägg 1.592: 12 – 19 dec 1968

Arosamiljön

Vår sexdagarsbokning – fredag till onsdag – kostade oss var 140 schweizerfranc, motsvarande 147 kronor, vilket verkade rätt facilt. På Windham förra vintern betalade vi 40 kronor var för enbart skidliften under en dag, och skidskolan kostade en massa ovanpå det. Arosa var minsann en ren sparbössa!

Med våra biljetter fastsatta i skidjackorna traskade vi runt en stund i byn, men vi ville hellre sova än se, så vi återvände snart till hotellet och låg till sängs redan klockan 19. Ed som hade flugit hela natten och var helt jetlaggig somnade helt naturligt bums när han hade lagt sig. För mig var ju klockan 19 utan justering från Sverige, så jag läste litet och tänkte litet och sedan var det min tur.

Vår första lektion i skidskolan skulle börja klockan 09.30 på fredagen, så vi var uppe redan klockan 07.00 – Ed troligen mycket tidigare, för hans kroppsklocka från Nya York gick ju sex timmar före. Vi hörde på rummets lilla radio att det var råkallt och regn i Zürich, så vi var beredda på samma sak här. Men på 1.700 meters höjd befann vi oss här ovanför molnen – vi bodde alltså på en av de bergstoppar som jag hade sett sticka upp ur molnen från flygmaskinen – och när solen gick upp såg vi inte ett enda moln på himlen. Kanske molnen hängde under oss nere i dalarna, men det kunde vi inte se.

Frukosten var riklig, mycket mera än kaffe-och-croissant eller gröt-och-mjölk eller skinka-och-ägg. De hade allt det och mycket mera att välja på. Lunchen var enkel men vällagad, och middagen hade alltid tre rätter: soppa, huvudrätt och dessert. Soppan hade varje dag olika franska namn, som Consommé Richard eller Potage Belle Femme, men på tyska inunder stod det alltid Kraftbrühe mit Einlage, vad för sorts soppa det än var. Varmrätten var i allmänhet kött, som kalv eller tunga, och någon gång var det en härlig fisk. Desserten var alltid liten, vare sig den var god eller likgiltig.

Vårt lilla rum hade heltäckande matta, tvättfat, radio, telefon, och så två smala sängar som man sam i – man sjönk och sjönk och svävade bort. Helpensionen, rum och all mat, kostade 63 schweizerfranc, eller 68 kronor, för oss två tillsammans per natt, vilket verkligen var hyggligt. Och om man var uppe på fjället på långåkning och alltså inte kunde utnyttja lunchen, så fick man 4 schweizerfranc tillbaka. Schweiz visade sig oväntat vara ett riktigt billigt land.

Annonser
Published in: on 2012/10/04 at 08:32  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: