Inlägg 1.624: 9 jan 1969

Färgtelevisionshembringandet

Samma dag efter mörkningen träffade jag samman med Ed inne i min TV-butik. Inte av en ren händelse, bevare sig väl, utan därför att de hade ringt upp oss på kvällen före och sagt att vår färg-TV hade kommit in. Butiken var då stängd för dagen, så vi kunde inte ge oss dit omedelbart – vilket vi naturligtvis hade velat göra. På torsdagarna hade doktor Noseda kvällsmottagning för sådana arbetsmyror som jag, och jag hade planerat att gå dit då och ’visa upp’ den helt återställda ryggen. Därför sade jag till TV-butiken att vi tänkte komma och hämta TV-apparaten på fredagskvällen efter arbetet.

Men si, det gick nu inte alls, det. Butiken var judisk, och alla i Nya York som hade tankarna med sig visste att vid solnedgången på fredagarna var alla rättroende judar hemma och firade sabbaten på övligt sätt. DaNi hade varit judisk men inte rättroende – inte troende alls för den delen – så han var lika oberoende av veckodagarna som jag, och därför hade jag inte anammat den automatiska reaktionen inför kombinationen judisk+sabbat lika effektivt som andra Nyayorkbor.

Doktor Noseda flyttades då helt sonika till fredagsförmiddagen, och jobbet fick klara sig bäst det ville – det var därför som Ed och jag träffades i TV-butiken på torsdagskvällen. Apparaten kom i en hiskelig kartong för att vara såpass liten – jag hade först tänkt mig att hämta den själv, men Ed var visare än jag. Vi fick extra snören runt den för att kunna bära den ihop, och vi beordrade en privat tunnelbanevagn för transporten. Nåja, de hade ingen sådan lyx att erbjuda, så vi fick klämma in oss bland alla de tusen som var på väg hem från jobbet – vilket inte gjorde oss så värst populära. Men hem kom vi med dyrgripen.

Det var faktiskt lätt att installera den. Vi ställde den tillfälligt mitt på den röda mattan och stack in kontakterna. Alltihop fungerade, vilket troligen hade varit meningen från början. På en enda minut hade vi fått de svart-vita nyheterna i levande färg, och om inte mattan redan hade varit röd så hade den blivit det av allt blod som strömmade ut ur bildskärmen från Vietnam.

Nu gällde det var den stora apparaten skulle stå någonstans. Den var inte så mycket större i höjd och bredd än den svart-vita, men bildröret var mycket djupare. Vi var tvungna att ställa den på skänken, som vi fick dra fram litet mer från ytterväggen för att få tillräckligt med plats. Radion och bandspelaren, som hade stått där tidigare åkte upp på byrån vid luftkonditioneringen, och den gamla svart-vita TV:n fick försvinna in i en garderob. Vi skulle naturligtvis försöka sälja den vid tillfälle.

Annonser
Published in: on 2012/11/11 at 07:12  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: