Inlägg 2.103: 22 maj 1970

Kontrollpunktsstämningsnyansvariationerna

Det fanns alltså mycket kring Kontrollpunkt Kalle för Ed och mig att studera genom att ströva omkring, bara det att det mesta av det intressanta kunde vi inte alls se. Så snart vi hade passerat det amerikanska kontollskjulet så möttes vi av den vänliga men bestämda varningen att ‘Ni lämnar här den amerikanska sektorn’ (eng. You are leaving the American sector).

Skylten hade placerats precis vid muren, som hade ett gap för att lämna plats för körbanan och en trottoar. Muren sträckte sig ända fram till trottoaren – och för att vara snygg och fin så var den byggd av sandsten och bara två meter hög. Men den visade med matematisk precision var gränsen gick. Och här som överallt befann sig alla avspärrningsanordningar på andra sidan gränsen, den sida som ville ha den stängd och så svår att passera som möjligt var.

På vår sida om muren stod det även här en utsiktsplattform, på bilden väl fylld med besökare. Det var det enda stället varifrån man kunde tänkas se litet av vad elakt spel som inträffade i den östberlinska kontrollapparaten bakom det vita planket. Jo, jag själv var förstås också däruppe och knäppte min bild från Kontrollpunkt Kalle.

Östberlins del av Kontrollpunkt Kalle, Berlin (1970)

Östberlins del av Kontrollpunkt Kalle, Berlin (1970)

Inte för att jag egentligen kunde se så värst mycket hemligt därborta. Visserligen såg jag båda två av de stora östberlinska kontrollskjulen, och också kontrolltornet och det vita planket, och, med en gnutta fantasi, kunde jag även höra motordånet från de otaliga östtyska stridsvagnar som i lönndom hade stulits av sina förare på flykt undan en förhatligt regim – och i stället fastnade i regimens H-balkar här på gräsmattan. Och ändå hade jag förväntat mig att få uppleva mera spänning uppe på plattformen. Stridsvagnarna kunde väl ändå ha exploderat!?

Eds fridfullt pastorala bild av sin fredagskväll vid Kontrollpunkt Kalle blev mycket bättre, för han lyckades eliminera även den minsta alludering på mänskliga motsättningar. Han fick till och med den amerikanska flaggan över scenen att uppvisa all frånvaro av störande vindpustar.

Västberlins del av Kontrollpunkt Kalle, Berlin (1970)

Västberlins del av Kontrollpunkt Kalle, Berlin (1970)

Vår fjärde och sista bild från Kontrollpunkt Kallet får bli ett vykort, och som sådant är det varken kolugnt eller öppet krigiskt. Vad jag fick fram av det var hur mycket trevligare Östberlin såg ut härifrån än vad vi tidigare hade fått se vid Potsdamplatsen. Jag tyckte själv att bostadshusen här bortigenom på Fredriksgatan lika gott kunde ha stått i en burgen, litet äldre del av centrala Stockholm. Ta bort skyltarna och kontrolltornet och allt rasket i gatan, och denna bild kunde mycket väl ha tagits på Odengatan. År 1970, förstås.

Kontrollpunkt Kalle, Berlin, 1970 (vykort)

Kontrollpunkt Kalle, Berlin, 1970 (vykort)

Annonser
Published in: on 2014/03/02 at 07:13  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: