Inlägg 2.156: 29 maj 1970

Förtullningsprocedurshemkomstfördröjandet

Matsedeln hade nämnt en sötsak bland eftermiddagsförfriskningens frestelser, och den bestod av fyra – ja, 4 – olika chokladkakor från Schweiz. Att detta holländska plan bjöd på schweizisk choklad var förvånande, eftersom holländarna var minst lika stolta över sin egen choklad som schweizarna över sin. Min gissning är att tillverkaren Tobler helt enkelt hade gett – eller sålt för en spottstyver – massor av choklad som reklam för sitt märke. Här har du hela uppsättningen, dock tyvärr utan någon choklad. Eftersom det inte framgår av bilden, så vill jag nämna att varje chokladkaka var två eller tre centimeter lång, så det var inget dietbrott att äta upp hela samlingen.

Schweizizkt snask på holländskt plan (1970)

Schweiziskt snask på holländskt plan (1970)

Klockan 16.00 landade vi på Kennedyflygplatsen. Det tog litet extra tid vid tullkontrollen, för folk hade köpt med sig oändligt mycket varor från Europa – allting var ju så mycket billigare där och ofta av god kvalitet. Och man fick bara ha med sig tullfritt nyinköp värda sammanlagt 500 kronor. Resten skulle man betala tull för, och procenten i tull var olika hög för olika sorters varor – böcker ingen tull, kläder låg tull, radioapparet hög tull. Då måste folk på fläcken bestämma sig för vilka saker som skulle höra till de tullfria 500 kronorna – naturligtvis de som hade den högsta tullprocenten – och sådant tog ju en enorm massa tid.

Våra egna nyinköp – i stort sett bara kläder och sandaler och resväska – och de hade inte på långt när kostat oss 1.000 kronor tillsammans, så vi tullades kvickt, men innan det var vår tur fick vi köa bakom många köpgalna familjer. Våra klockor och kameror tittade de inte ens på.

Sedan var det bussen till Union Turnpike och tunnelbanan till 351:an. Så varmt det var i Nya York! Vi hade inte haft det lika varmt ett enda ögonblick under våra två veckor i Europa. Det var i synnerhet den andra veckan där som hade varit kylig, till och med kall på kvällarna, men vädret är ju någonting som man inte kan bestämma i förväg. Så nog var det skönt att komma hem till ett varmare klimat!

Hem till 351:an kom vi inte förrän efter klockan 18.00 och alltså för sent för att hinna hämta vår kvarhållna post – men det gick ju lika bra att göra på lördagsmorgonen. I stället för att nu sitta hemma och läsa brev gick vi ut och återbekantade oss med staden. Och vi åt en ordentlig middag efter den goda men ynkligt lilla maten på flygplanet.

Och på kvällen snappade vi upp lördagens Nya Yorks Tidenden för att få se vad som hade hänt i världen i vår frånvaro – vi hade ju inte sett en tidning på två veckor.

Annonser
Published in: on 2014/04/26 at 05:46  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: