Inlägg 2.287: 5 – 6 dec 1970

Uppvärmningsuteblivandeåtgärdstillflykten

På fredagen hade det varit 14 behagliga grader varmt ute, och Ed och jag hade krupit till sängs som vanligt på kvällskvisten, helt oförberedda på vad lördagen skulle bjuda på.

Under natten svepte det in en köldvåg över Manhattan, och temperaturen föll så snabbt att kvicksilvret nästan sprack. Vi båda vaknade av allt oväsen från våra skallrande tänder. Det fanns en regulator i källaren som skulle ha slagit till fjärrvärmen så snart som utomhusvärmen sjönk under plus 12 grader, men det hade inte skett den här gången. Vi hade haft huset uppvärmt många gånger under senhösten, och detta var helt oväntat.

Vår temperatursituation i 351:an, New York, 1970 (internet)

Vår temperatursituation i 351:an, New York, 1970 (internet)

Men det var ingenting nytt för oss. Vi hade varit med om det flera gånger tidigare under åren och ägde sedan dess ett elektriskt element, så det gick inte någon nöd på oss. Elementet värmde fint – kanske inte så att det blev behagligt varmt, men med en morgonrock av frotté – som nu på lördagsmorgonen – eller vanliga kläder och kanske en extra tröja gick det bra att uthärda veckoslutets vedermödor. Egenligen hade vi blivit bortskämda med inomhusvärme, för i köket, det kallaste rummet, uppmätte vi 20 grader på lördagsmorgonen. Jag kom att tänka på att Sverige enligt lag hade 16 grader inomhus under andra världskriget, och den här lille pysen hade då inte lidit några kval.

Nu var det bara ett par veckor kvar till uppbrottet från vår lilla treveckorsvisit i Nya York. För min del var jag klar och redo för min resa till Sverige, men Ed kände sig alldeles för stel för att kunna åka skidor i Österrike utan förövning. Han hade bokat sig på en två veckors gruppresa till S:t Anton och var jublande glad över detta – men han hade räknat med att komma i form under två söndagar i december före sin resa. Men detta första veckoslut var bara torrt och blåsigt överallt, och det gick inga skidbussar till de grönskande skidbackarna i Catskillsbergen.

Så i stället för att åka skidor på söndagen gjorde vi visiter hos alla våra goda vänner i Greenwichbyn, sådana som vi inte hade sett på länge och nu skulle vara borta från igen i en månads tid.

Under kvällarna eldade vi i brasan, den här gången till både nytta och nöje. Och på måndagsmorgonen sade jag till om värmen på kontoret runt hörnet, och när vi kom hem på kvällen hade vi återigen vanlig temperatur i vår lya.

 

Annonser
Published in: on 2014/11/06 at 08:29  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: