Inlägg 2.307: 9 – 11 jan 1971

Bögexistenskännedomsundvikandemanövrerna

Detta bläddrande i våra lokala bögtidskrifter var inte något som just hörde till detta speciella veckoslut, då Herr Utförsåkare kollapsade efter två frenetiska veckor i de österrikiska alperna. Vi köpte blaskorna då och då när sinnet föll på – de var inte särskilt spännande, inte så som de hade varit när de började dyka upp under året efter Stenväggen. Nu var de upphängda till salu i varje kiosk i grannskapet, och man såg faktiskt aldrig några gamla tanter avsvimmade på trottoaren efter att ha råkat se några mera sinneshotande rubriker. Gaypublikationer hade kommit att bli del av stadsdelens miljöbild, och de hade mig veterligt inte kommit att leda till massflykt ut till de bögfria – som de trodde – förstäderna.

På tal om vilka, så fick vi höra på skvallertelefonen att vissa barnfamiljer beslöt att flytta ut från centrala Nya York just för att deras barn skulle undgå att komma i kontakt med bögar under sin ungdomstid. Detta hade vänner till oss fått sig berättat av en ung kille, som själv hade hustru och små barn och som just hade köpt sig en villa ute i tassemarkerna. Han ansåg att det skulle skydda barnen från sådana som honom själv – och samtidigt trodde han att han skulle må gott av att inte ha bögkompisar lätt tillgängliga utan att i stället vara hänvisad till ett ‘vanligt’ socialt umgänge.

Nej, jag vet inte hur det gick för den familjen – jag kan bara gissa, och det gör jag inte i dessa rader.

På måndagen sålde jag mina 70 aktier i Century Electric, återigen med en svidande förlust. De gick för 8.344 kronor – förstås uträknat enligt kursen 5,13 – vilket var 2.054 kronor mindre än de 10.398 kronor – uträknat enligt kursen 5,17 – som jag hade betalat för dem tio månader tidigare (se inlägg 2.003). Dessa förlustförsäljningar verkade ytligt sett att utgöra en ändlös tragedi, men jag kunde se att börsen redan hade vänt – eller åtminstone slutat att falla ytterligare. Mycket som jag hade i bankfacket hade dock redan gått ner i värde under det senaste året, och jag var helt beredd på att få sota för det vid försäljningar under en lång tid framöver.

Jag köpte ingenting nytt för att ersätta de sålda aktierna. Hade jag äntligen lugnat ner mig? Ack, tro inte det – vänta bara till morgondagen. Och att jag över huvud taget köpte någonting nästa dag fattar jag inte så här litet efteråt, lika litet som jag nu kan fatta att jag orkade med att ens tänka på att åka skidor under det kommande veckoslutet. Men kroppen på en 37-åring är en fantastisk maskin, som fungerar perfekt alla dagar utom just när den tillfälligt mankerar.

Annonser
Published in: on 2014/11/27 at 07:04  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: