Inlägg 2.455: 24 – 26 jul 1971:

Släktankomstaviseringsbrevet

I veckan därefter kom det ett piggt brev från min brylling Anna Ernemark, som jag hade träffat på Margareta Ernemarks jultillställning bara ett halvår tidigare (se inlägg 2.295). Hon hade redan då sagt att hon tänkte resa till Amerika nästa höst, så även om själva brevet var en överraskning så var inte innehållet det. Anna skrev att hon skulle utnyttja ‘ungdomsflyg’, vad det nu var för någonting, och det kunde inte bokas förrän tre dagar i förväg. Men hon hade tur i sin allmänna tidsplanering, för den sortens flyg var 125 kronor billigare på hösten än på sommaren. Min familj var fylld av sparsamma personer, och dit hörde ju jag själv.

Anna undrade om jag hade någon som hon kunde bo hos, för hotell vore både ”obehagligt och jättedyrt”. Jag hade ingen att föreslå – och vår egen tekniskt sett tillgängliga dyscha kunde jag inte ens tänka mig att nämna – så jag rekommenderade henne ett hotell för damer, där hon kunde bo för bara 50 kronor per natt. I det ingick tillgång till simbassäng, något som vår dyscha inte erbjöd som extra. Jag poängterade att ett enkelrum där skulle vara både billigt och säkert för henne. Jag hoppades att hon inte skulle komma just när jag var bortrest på semester.

Jag talade inte om för henne att det var KFUK:s hotell som jag rekommenderade. Utan att veta var jag hade hört talas om det så visste jag att det var ett mycket respektabelt hotell för kvinnor – inte alls att jämföra med KFUM:s hotell, som jag ju hade använt mig av år 1963 som min första hemvist i Nya York. Men jag visste ju inte vad KFUK hade för rykte om sig i Sverige och var rädd att hon omedelbart skulle avfärda mitt förslag om jag gav henne hotellets namn.

Entrén till högkvarteret för KFUM och KFUK, Genève (internet)

Entrén till högkvarteret för KFUM och KFUK, Genève (internet)

Jag hade samlat på mig hela 7 aktier – köpta genom stadiga löneavdrag – utan att successivt sälja dem – och jag sålde dem nu på måndagen för över 1.500 kronor styck. Ren äventyrslusta, för aktier i Ames Department Stores skulle säkert bli skojigare att ha. Jag fick 50 aktier för 6.905 kronor, och nu skulle det bli skoj. Ames var en kedja av ‘varuhus’ – egentligen epa-butiker – spridda över norra och östra Amerika, och deras affärsmetod var att hålla till enbart på småorter ute på vischan, där de kunde hålla högre priser i brist på konkurrens.

Nyöppnad Amesbutik (internet)

Nyöppnad Amesbutik (internet)

De köpte ofta in småkedjor som hade gått omkull och fått slå igen sina butiker, piffade upp dem och satte upp sitt stora namn på väggen, och då blev Ames till det enda nöjet i byn. Detta visade sig i deras alltmer stigande bokslut, så nu räknade jag med att få mera skoj med Ames än med de stadiga och säkra IBM:aktierna.

Parkeringsn vud en Amesbutik (internet)

Parkeringsn vud en Amesbutik (internet)

Annonser
Published in: on 2015/04/25 at 23:45  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: