Inlägg 2.592: 26 okt – 2 nov 1971

Kvällsnöjesjakten

En kväll gick Ed och jag med Anna till Kinastan. Vi själva brukade aldrig vara där, så vi kände inte till var man borde äta någonstans. Det fanns många restauranger där, ofta fyllda med utsocknes turister, och vi hoppade in på en av dem för att smörja kråset. Det var en förfärlig måltid, och nu var det viktigt för oss att rätta till detta dåliga intryck av Nya York som Anna hade fått. Därför tog vi henne snart därefter till Shanghaiträdgården (eng. Shanghai Garden), ett av våra stamlokus ett halvt kvarter från 351:an, och där fick vi som alltid härlig kinesisk mat – och det till en ringa penning.

Två kvällar av Annas vistelse återstår det för mig att redogöra för. Under den ena följde Ed inte med, för nu skulle det pratas svenska. Jag träffade Anna en bit upp i staden, öster om Centralparken – vid det laget var hon så rörlig att hon klarade av att ta tunnelbana och buss överallt på egen hand – och där gick vi som ett äkta par till ett nybyggt bostadskomplex för att titta på en lämplig lägenhet. Agenten var som alltid en medelålders tant med glasögonen hängande i en tråd runt halsen, och hon visste att nu hade hon sin chans. Det var inte en låda i köket som hon inte drog ut för att vi skulle få se alla finesser. Vi tackade och skulle återkomma nästa dag med detaljmåtten på våra möbler som skulle få plats i det nya hemmet.

Sedan gick vi rätt genom Centralparken, och på västra sidan hälsade vi på hos en svensk familj, där vi stannade i minst ett par timmar. Det blev en verkligt intressant kväll, men tyvärr har jag inte något som helst minne av vem denna svenska familj kunde ha varit, och det får bli mitt slutord om den visiten.

På den sista kvällen för Anna i Den Stora Staden gick vi alla tre på Broadwayteater. Det var en musikal som hette ‘1776’, och det var alltså en historiehistoria med sång och musik och dans.

Scen ur musikalen '1776', Nya York (internet)

Scen ur musikalen ‘1776’, Nya York (internet)

Det handlade förstås om dagarna runt tecknandet av Amerikas oavhängighetsförklaring, en av landets grundlagar – så det blev en nyttig kväll för Anna och lika mycket så för mig själv. Jag var ju numera amerikansk medborgare, men på den här kvällen lärde jag mig mycket som jag inte redan visste. Till exempel att det var John Adams som mer eller mindre övertalade de andra delegaterna att skriva sina namn på pergamentrullen.

Några år senare spelades det in en film, baserad på Broadwaymusikalen ‘1776’, och nu hade jag turen att finna den tillgänglig på internet. Därför kan jag anmana dig att klicka här för att få en nästan lika angenäm kväll som vi tre hade på vår teater år 1971, 195 år efter den stora händelsen i Filadelfia.

Annonser
Published in: on 2015/11/06 at 23:46  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: