Inlägg 2.623: 1 jan 1972

1970skidreseskicklighetsjämställdhetsuppnåendet

söndagen den 20 december 1970 vaknade Ed i en främmande säng och visste först inte var han var. Men snart nog var han klädd i sin vanliga skidmundering och fick sig en stadig frukost i hotellmatsalen. Över morgongröten snappade han upp att det fanns en effektförvaring någonstans i närheten av skidskolan, och där kunde man lämna in sina skidor och pjäxor över natten och inte behöva kånka det fram och tillbaka hit upp till hotellet. ‘Underbart’, tänkte Ed, för han hade funderat sig till sömns kvällen innan över den detaljen. Det värsta var inte att bära på skidorna utan att gå på vägen i de stela utförspjäxorna – med den här förvaringen kunde man ju byta till de mjuka terrängpjäxorna att gå i.

Han hittade lätt förvaringsbutiken – den hörde till sportaffären vägg i vägg.

Här kunde man lämna in skidor och utförspjäxor under natten, S:t Anton (1970)

Här kunde man lämna in skidor och utförspjäxor under natten, S:t Anton (1970)

Han fick ett förvaringsskåp med nyckel, och i det lade han in terrängpjäxorna för dagen när han hade bytt till utförutrustningen. Sedan var Ed redo för allt. Det kostade 80 öre per dygn och det var det väl värt, fast nog borde man ha kunnat betala för en vecka och inte behöva fiska upp småpengar varenda dag! Här är två av hans dagsförvaringskvitton.

Inlämningskvitton från förvaringen, S:t Anton (1970)

Inlämningskvitton från förvaringen, S:t Anton (1970)

De hade redan på lördagen gått igenom Eds skidåkningsnivå, och han placerades nu i en grupp med folk som hade hållit på med en hel del utförsåkning men nu ville lära sig att göra det ordentligt. Läraren för gruppen hette Tony, och han kom att förbli Eds lärare under båda veckorna.

Gruppen hasade sig över till Gampenbanan, vilket var en linbana med soffor, och den svingade snabbt upp dem högt över bergssidan.

Vad Eds kamera såg från liftdoffan upp, S:t Anton (1970)

Vad Eds kamera såg från liftsoffan på väg upp, S:t Anton (1970)

De kom upp till ett övningsfält som hette Gampen och låg på 1.860 meters höjd – slälva S:t Anton låg nere på 1.300 meters höjd. Gampen var en svagt sluttande äng med väl packad snö, och den lämpade sig väl för grupplektioner i snöplog och parallell och slalom. Den hade två korta draglinor med vilka man kom ett par hundra meter upp till ängens övre del.

Övningsängen Gampen med en draglinai förgrunden, S:t Anton, 1970 (broschyrbild)

Övningsängen Gampen med en draglina i förgrunden, S:t Anton, 1970 (broschyrbild)

Gampen var mycket snäll, men den hade ju en kant att passa sig för att inte oförhappandes glida över. Ed tog en bild av den kanten och dalen därunder – och även här är det en draglina i förgrunden.

Eds kamerautsik från Gampen med en draglina i förgrunden, S:t Anton (1970)

Eds kamerautsik från Gampen med en draglina i förgrunden, S:t Anton (1970)

Under morgonpasset började Tony med snöplog och slutade med slalom, allt lätt och under nogsam kontroll, så att alla kom att uppnå samma skicklighet. Ed hade inga problem nu på morgonen, fast det var bra att börja såpass lätt efter en sommar av skidlättja.

Annonser
Published in: on 2015/12/11 at 08:17  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: