Inlägg 2.654: 28 jan – 8 feb 1971

Österrikesskidåkningsresebetalningssvårigheterna

Med hjälp av en annons i Nya Yorks Tidender fattade Ed sitt beslut att resa tillbaka till S:t Anton, fast bara på en enda vecka den här gången. Vädret när han var där förra gången hade vara stadigt nog för att man skulle kunna räkna med att inte behöva sitta insnöad – eller inregnad, bevare sig väl! – på hotellet under hela veckan. På fredagen ringde han upp firman som hade annonserat om skidresan dit – det var inte samma som förra gången – och fann att de hade en, säger en, plats kvar på en resa till S:t Anton mellan den 20 och 27 februari.

Resepaketet skulle kosta 1.516 kronor, vilket var mycket billigare än de 2.518 kronor som tvåveckorsresan med resebyrån Kuoni förra gången hade kostat. Att det nu gällde en i stället för två veckor på hotellet gjorde resan naturligtvis billigare, och kanske också att det nu inte var frågan om en helgresa. Devalveringen av dollarn hjälpte till med 7 procent, men även efter dagens dollarvärde skulle Eds resa över julen 1970 nu ha kostat 2.318 kronor.

De begärde att få en handpenning på 476 kronor för att hålla platsen för Ed. Han föreslog att komma in och betala på lördagen, men det gick inte alls – de kunde inte hålla en reservation utan handpenning. Men Ed fick en genial idé. Han ringde upp mig på jobbet – något som vi normalt aldrig gjorde – och bad mig att gå över till ‘Europa på Skidor’ (eng. Europe on Skis) på 57:e gatan, alldels runt hörnet för mig, och ge dem handpenningen. Jag gick omedelbart dit – och de kunde inte finna Eds namn någonstans, och S:t Anton den 20 februari var under alla omständigheter helt utsåld..

”När ringde ni om resan?”

”Å, för en 10 minuter sedan”, svarade jag sanningenligt.

Det ledde till ett telefonsamtal någonstans, och sedan fick jag nådigt tillstånd att ge dem sina 476 kronor.

Kvittot på handpenningen för Eds resa till S:t Anton (1972)

Kvittot på handpenningen för Eds resa till S:t Anton (1972)

Kvinnan bakom disken begrep fortfarande inte riktigt vad som hade hänt och varför jag betalade henne för en redan fullsatt resa. Men på tisdagen den 8 februari tog Ed ledigt några timmar och gick själv till Europa på Skidor och betalade de återstående 1.040 kronorna.

Kvittot på slutbetalningen för Eds resa till S:t Anton (1972)

Kvittot på slutbetalningen för Eds resa till S:t Anton (1972)

Samma dag postade de sin stora räkning för Eds resa till S:t Anton såsom till fullo betald, och först när Ed fick den kände han sig säker på att få komma med till S:t Anton.

Räkningen för Eds resa till S:t Anton (1972)

Räkningen för Eds resa till S:t Anton (1972)

Det är en sak att ha ett fullgott kvitto på en betalning, men om kvittot inte specificerar vad betalningen avser, så kan man aldrig veta vad som skall hitta på att hända.

Annonser
Published in: on 2016/01/11 at 03:41  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: