Inlägg 2.714: 14 – 18 jun 1972

Regnvattenöverflödsbehjälpligheten

Medan jag som vanligt arbetade om dagarna satt Ed inte hemma och hade tråkigt. I så fall skulle han förstås varenda dag ha varit i gång med att ragga upp ett nytt jobb. Nej, han var uppe hos sin familj i Bronx, och det trivdes han med, åtminstone en tid. Men när jag var hemma on kvällarna, så var han förstås där, och vi hade våra lediga kvällar tillsammans som alltid. Jag unnade honom gott denna lilla ledighet, tro inget annat.

Tyvärr hade det förra veckoslutet inställts, både på grund av min förkylning och det mulna och kyliga vädret. Men nu under veckan var det vackert, underbart varmt – sommaväder kallade jag det, för vi hade verkligen svenska soliga högsommardagar – och nu skulle det bli både skönt och roligt att få återse vår älskade Riispark och dess befolkning.

När jag gick till arbetet på fredagen fick jag visserligen ta med mig papaplyet för säkerhets skull, för vädergubbarna på TV hade envisats med att detta vackra väder inte var riktigt – det var de ju betalda för att säga för att få oss att fortsätta att titta på alla deras kommande rapporter. Men när jag gick hem den kvällen, så regnade det faktiskt, och det med besked. Fast lördagen skulle bli fin.

Det blev den nu inte. Vi fick inställa Riisparken och i stället sitta inne och spela Monopol. Det fortsatte att regna hela dagen och hela natten – och hela söndagen också. Då gick vi ut litet grann på förmiddagen under två stora paraplyer – vi fann att regnet föll vertikalt för en gångs skull, och det gjorde att det faktiskt var skönt att gå omkring. Men så fick jag se en syn för gudarna – sakta glidande nerför Femte avenyn kom det en stor vit renhållningstankvagn med alla ventilerna öppna, och den sprutade vatten åt alla håll.

Så här stor var den sprutande tankvagnen, fast utan slöplog, Nya York, 1972 (internet)

Så här stor var den sprutande tankvagnen, fast utan slöplog, Nya York, 1972 (internet)

För att kunna se ordentligt måste han ha haft vindrutetorkarna igång när han körde sin tankvagn. Nu på söndagen hade han säkert dubbel timpenning, så han gjorde ett noggrant arbete och lyckades få paradavenyn lika ren som efter ett ordentligt regnväder.

Mot kvällen höll det äntligen upp. Men då var det svårt att gå omkring utan stövlar, för kloakerna hade inte kunnat svälja allt vatten överallt. Jag satt då i stället och skrev på maskin ett ironiskt brev till staden om hur mycket jag uppskattade den idoga renhållningen av Femte avenyn. Jag hade nämligen fått en genial idé för fattiga Nya York att spara pengar, nämligen att inställa all gatubevattning under två dagar långa syndafloder. Jag fick inget svar på mitt brev.

Annonser
Published in: on 2016/04/18 at 03:20  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: