Inlägg 2.715: 19 – 22 jun 1972

Midsommarstorstadshändelseförloppet

Med måndagsposten kom det ett brev från Örebro med uppgiften att min brylling Bertil Ernemark hade träffat en ‘flicka’ på allvar. Hon hette Lena, och de skulle troligen gifta sig. Jag hade inte sett Bertil sedan han många år tidigare passerade genom Nya York (se inlägg 422-426) på sin väg till S:t Paulus i Brasilien för att hälsa på sin då nyligen omgifta mamma Margareta, min pappas syssling. Vid det besöket var han med Ed och mig på världsutställningen, och vi åt också middag tillsammans på Rosoffs.

Primärvalsdagen bjöd på en del sol mellan skurarna – allt regnvatten hade spolat staden så ren att det var en fröjd att bara gå omkring på gatorna. Jag gick till min vallokal för att välja det Demokratiska partiets kandidat i presidentvalet i november, men mitt röstkort hade fel vallokal, så jag fick traska iväg till en annan adress för att där vrida på George McGoverns spak på röstningsmaskinen.

Röstningamaskin för primärvalet, Nya York, 1972 (internet),

Röstningsmaskin för primärvalet, Nya York, 1972 (internet),

På kvällen samma dag var det härligt ute, med rentvättad luft och inga skurar. Ed och jag gick ner till piren vid Hudsonfloden. Där satt vi och hade det skönt i den varma sommarkvällen. En grupp ungdomar spelade gitarr och sjöng. Vattnet inunder oss kluckade hemtrevligt när små båtar med tända lanternor passerade. Trafikbullret var så dämpat att man knappast hörde det. Tvärs över floden i New Jersey lystes molnen upp av samhällena därinunder. Då och då flög det ett plan över oss på sin väg in till LaGuardiaflygplatsen. En och annan blixt långt bortifrån gjorde klart för oss att det vackra vädret egentligen inte var så vackert som det föreföll. Ja, det var en underbar kväll, vilket det hade varit ovanligt tunt med under detta år.

När vi kom hem, fick vi se på TV att McGovern hade vunnit stort i Nya York, och det var huvudsaken. Nästa steg för honom var det Demokratiska konventet i Miamistranden senare på sommaren, men det var enbart till för för politikerna och TV-nyheterna.

Nästa dag stod det i tidningen att många väljare hade fått stå och vänta i timmar, därför att röstningsmaskinerna gick sönder, en efter en. Jag hade haft tur som bara hade fått byta vallokal.

Årets första orkan, Agnes, tog sin väg rätt över Nya York på torsdagen. Den var trött – det var bara resterna av en orkan som hade gjort sitt på sydligare breddgrader.

Orkanen Agnes vandring till Nya York, 1972 (internet)

Orkanen Agnes vandring till Nya York, 1972 (internet)

Jag hade väntat mig vad vi ideligen fick se på TV, palmer som viker sig dubbla i stormbyarna. Utan palmer i Nya York blev det inte mycket orkan att hurra för, men det var bara skönt – vi behövde inte mera läckage från taket.

Annonser
Published in: on 2016/04/20 at 04:16  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: