Inlägg 2.744: 3 jul 1972

Badstrandsbadvädersavsaknaden

Så var vi åter ute i Chicagokylan, mätta och belåtna. Var det trots allt inte litet mildare nu under dagen? Kanske, men vi var fortfarande fel klädda. Så länge vi rörde oss, huttrade vi dock inte längre. Och vi ville ju röra oss utomhus för att få uppleva så mycket som möjligt av den här kalla storstaden.

Så vad fanns det kvar för oss att se utomhus? Under de första två dagarna hade vi utforskat mycket av Chicago, men nu kom vi på att vi inte hade sett de fina badstränderna som skulle finnas rätt inne i staden. Skulle vi, trots vädret? Det borde egentligen vara varmare ute på en öppen sandstrand än här inne bland skyskraporna – de trånga gatorna skapade blåshål som fick den isiga nordanvinden att tränga genom märg och ben.

Sagt och gjort. På LaSallegatan mitt inne i staden hoppade vi på en buss norrut, och vi steg av vid Fullertonavenyn (eng. Fullerton Avenue), som på kartan ledde direkt ut till Norra badstranden (eng. North Beach). Vi kom dit över en liten bro, som du kan se precis mitt på den här flygbilden. Därifrån gick det en gångväg söderut alldeles intill Michigansjön och stranden.

Flygbild av Norra badstranden, Chicago, 1972 (broschyr)

Flygbild av Norra badstranden, Chicago, 1972 (broschyr)

Badstranden utgjordes av en smal remsa sand, och på grund av vädret var den nästan folktom. Här står jag ute i blåsten, iklädd allt jag hade med mig av varma kläder, och hoppas att Ed äntligen skall ta bilden så att jag får röra på mig igen.

Står och huttrat med händerna i byxfickorna på Norra badstranden, Chicago (1972)

Står och huttrat med händerna i byxfickorna på Norra badstranden, Chicago (1972)

Och här är en bild av stranden så där i allmänhet litet längre söderut. Några dussin väl påbyltade ungdomar hade gett sig ut hit, i brist på annat att göra får man väl anta. Livräddarstolarna var helt övergivna – ingen kunde i det här vädret ta av sig kläderna för att gå ut och drunkna.

Ingen i vattnet, tomma livräddarstolar, Norra badstranden, Chicago (1972)

Ingen i vattnet, tomma livräddarstolar, Norra badstranden, Chicago (1972)

Vi gick i rask takt söderut längs stranden. Den här bilden tog vi när vi började närma oss stadsbebyggelsen – det är nederdelen av John Hancockbyggnaden som syns i mitten. Det borde ha varit 35 grader varmt, men det var inte över 15 den här dagen.

Högsommar den 3 juli, Norra badstranden, Chicago (1972)

Högsommar den 3 juli, Norra badstranden, Chicago (1972)

Vi fick väl en två eller tre kilometers promenad längs stranden tills gatorna tog över, och på den här lilla barserveringen hoppade vi in för att värma oss och få i oss något varmt – även jag drack kaffe för ovanlighetens skull.

Här slank vi in för att värma oss, Chicago (1972)

Här slank vi in för att värma oss, Chicago (1972)

Härinne i värmed satt vi och drack varmt kaffe, Chicago (1972)

Härinne i värmen satt vi och drack varmt kaffe, Chicago (1972)

Efter kaffet kände vi oss varma nog att fortsätta till fots. Vi passerade snart detta dramatiskt målade bostadshus, som påminde oss om att vi fortfarande var nära sjön. Verkligt vilda vågor!

Vilka vilda vågor på detta bostadshus, Chicago (1972)

Verkligt vilda vågor var målade på detta bostadshus, Chicago (1972)

Annonser
Published in: on 2016/05/17 at 02:07  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: