Inlägg 2.774: 23 aug 1972

Augustidumhetsgörandenochlåtanden

Oj, vad eländigt det var att en groda skulle hoppa ut ur munnen på George McGovern varje gång han öppnade den. Han var ju i alla fall det Demokratiska partiets presidentkandidat, och om han inte var säker på vad han tänkte säga, så borde han inte säga någonting alls utan att först ha kollat med sina rådgivare. Men en presidentkandidat borde verkligen inte behöva den hjälpen.

Detta var på något sätt värre än när Spiro Agnew år 1968 var Nixons vicepresidentkandidat. Denne kom med den ena dumheten efter den andra, men det tyckte jag inte illa vara – vad han sade kom bara att försämra chanserna för Nixon, som jag önskade dit pepparn växte. Såpass väl gick det dock inte – Nixon vann och därmed också Agnew, och som vicepresident fortsatte han med sina galna uttalanden, i början så gott som ett i veckan. Med tiden lärde han sig väl att hålla mun, för han försvann i pratröran i Washington. Nu på hösten skulle Agnew väljas om, men ingen brydde sig längre om vad han sade.

Spiro Agnew allittererar dumheter, 1968 (internet)

Spiro Agnew allittererar dumheter, 1968 (internet)

Men för McGoverna var det annorlunda. Nu var det presidentkandidaten själv som presterade tokigheterna, och det var förfärligt. Jag hoppades att han skulle sluta med detta omedelbart, så att folk skulle glömma bort det till valet. Men det finns föstås alltid elaka tungor som kommer ihåg allt som politikerna säger, och de skulle säkert påminna väljarna om var och när McGovern hade sagt vad.

George McGovern spottar grodor, 1972 (internet)

George McGovern spottar grodor, 1972 (internet)

Med alla dessa grodor verkade det nu vara säkert att Richard Nixon skulle komma att vinna valet i november. Och därmed också Spiro Agnew. Ack ja!

Nu i augusti inträffade en period av tjuveri i vårt kvarter. Vi hade ju långt tidigare haft ett besök av en viss herr Israel Mercado (se inlägg 993), och när vi hörde att en av hans yrkesbröder var i farten på hans jaktmarker drog vi öronen åt oss. Inte en gång till, tack!

Det hade börjat ett par veckor tidigare med att vi hörde någon uppe på taket över oss en kväll klockan 18.00, alltså i fullt dagsljus. Efter den kvällen var den stora gröna papegojan (se inlägg 2.712) försvunnen – den hade vistats däruppe för motion och frisk luft. Och samma kväll hade någon i ett grannhus överraskat en tjuv som höll på att ta sig in i hans lägenhet.

Vid midnatt efter den sistlidna söndagen uppenbarade sig en figur ute på vår brandbalkong och började hamra bort gipset som höll fast rutorna i våra fönster. Jag ringde polisen och var sedan tvungen att gå ner för att öppna den yttre ingångsporten som numera hölls låst på natten. Men när jag öppnade dörren till den upplysta hallen så skrämde jag bort tjuven, så när de sex – jo, sex av dem! – poliserna kom upp så fanns det ingen att få fatt i.

Annonser
Published in: on 2016/07/17 at 06:56  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: