Inlägg 2.789: 11 – 12 sep 1972

Juryrättegångsförberedelserna

Med en färdig jury kunde nu rättegången börja. Men hur gick det med alla de andra som nu satt kvar på åhörarbänkarna?

Av dem hade så många som sexton lottats ut och tagit sina platser i jurystolarna och under utfrågningen fått skickas tillbaka till åhörarbänkarna antingen av åklagaren eller försvarsadvokaten. De övriga tjugotvå hade fått sitta på åhörarbänkarna hela tiden utan att tombolahjulet producerade deras kort en enda gång. Hela denna grupp på trettioåtta personer fick nu sina kort att ta med sig tillbaka till jurypoolen, där deras kort lades i det stora tombolahjulet för att sedan när som helst kunna dras igen för ett annat rättsfall.

Vi som hade lyckats komma med i en jury fick i stället veta att vår dag var till ända. Klockan var 15.30, och domaren förklarade att det var för sent på dagen att påbörja en rättegång. Vi var nu fria att gå hem för dagen och skulle komma tillbaka direkt till samma rättssal klockan 09.00 på tisdagsmorgonen. Vi fick ett kallelsekort att ha både för att hitta rätt och för att få tillträde till rättssalen utan problem.

Vid det här laget kan jag nämna att rättegången skulle gälla ett mordförsök, ett skjutdrama med lycklig utgång. Visserligen kan jag skriva vad jag vill så här efteråt, men eftersom jag vid den tiden var förbjuden att uttrycka mig om fallet i ord eller skrift för att inte riskera att låsa mig vid en uppfattning som inte borde bildas förrän vid jurydiskussionerna efter rättegångens slut, så håller jag fast vid den regeln även nu.

Jag gick hem till min Ed, och han fick inte heller veta mera om fallet än vad jag just nämnde. Men han fick förstås höra allt om utlottningen och utfrågningen, för han hade aldrig varit kallad till jurytjänst. Han hade hållit sig inne hela dagen – undra på det! – utan feber, men han var fortfarande tjock i halsen med hosta. Han sade att jag hade fått honom återställd mycket fortare än doktor Noseda skulle ha gjort det, så jag borde ha blivit doktor i stället för programmerare. Det var väl rart sagt, men jag föll inte för hans smicker utan fortsatte att arbeta som systemingenjör.

Nästa morgon fick vi först gå till juryrummet intill rättssalen och där invänta att bli kallade in till rättssalen. Juryrummet hade ett stort bord i mitten och tolv stolar runt om. Dessutom fanns det tolv numrerade plåtskåp för ytterkläder och annat jox, och det kunde låsas med ett hänglås – som man själv fick skaffa. Klockan 10.00 kallades vi in till rättssalen och satte oss i vår tilldelade stol – jag vill minnas att min stod någonstans mitt i den bakre raden.

Annonser
Published in: on 2016/07/29 at 10:13  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: