Inlägg 2.791: 12 sep 1972

Jurybeslutfattningsprocessen

Utan att låsa mig fast i min uppfattning genom att skriva eller tala med någon om fallet hade jag genast i huvudet gått igenom vilket straffalternativ som passade in på Jones, och det var ‘vållande av mindre kroppsskada’. Även om Jones i klara ord hade hotat att mörda Barnes, så tog jag inte det så som om han verkligen hade menat det, särskilt som han i så fall skulle ha tillgripit något mera effektivt medel än ett hagelgevär. Samma sak gällde om Jones hade velat ge Barnes ett livslångt lidande av allvarlig natur. Att få kroppen bombarderad med hagel föll däremot väl in under rubriken ‘mindre kroppsskada’, så det blev min utgångposition. Och som saken utvecklades under våra långa diskussioner blev detta till slut juryns val.

Jones hade inte blivit vän med någon i  huset under de år som han hade bott där, och det måste ha fått honom att känna sig utesluten av och underlägsen gentemot sina bostadsgrannar. När han nu hade försett sig med ett gevär för att med det kunna konfrontera en tjuv, så hade han plötsligt ett medel med vilket han kunde visa sina grannar vilken karl han var. Ett tillfälle till detta kom redan samma dag. Hans gevär var avsiktligt laddat med en relativt ofarlig ammunition – hagel använde man vanligen vid jakt på småvilt, sådant som fåglar och råttor – och han sköt inte heller Barnes förrän denne hade sprungit iväg en bra bit, omkring 30 eller 50 meter, så att han inte skulle bli träffad av alltför många hagel.

Det satt hårt åt att få alla tolv av oss att komma till samma beslut. För att kunna ge ett utslag var ju juryn tvungen att vara helt enig i sin uppfattning, och några av jurymedlemmarna höll in i det sista fast vid sin åsikt att Jones verkligen hade avsett att åtmistone allvarligt skada Barnes. För att få dessa att ändra sin mening fick vi andra använda ett uttryck som vi hade fått oss itutat av domaren, innan juryn skickades att fatta sitt beslut. Det var att man måste kunna stå för sin uppfattning ‘bortom rimligt tvivel’ (eng. beyond a reasonable doubt), och det var först efter att ha tvingats att tänka igenom hurpass säkra de egentligen var på Jones elaka avsikter som de insåg att de inte var tillräckligt säkra på sin sak.

Att Barnes hade fått nio hagel i kroppen av Jones var det däremot ingen som hade något som helst rimligt tvivel om, och därför kunde vi till slut andas ut och känna att vi hade fattat rätt beslut. Och om uppfattningen att Jones också hade innehaft ett otillåtet vapen hade vi aldrig haft delade meningar.

Annonser
Published in: on 2016/08/01 at 13:49  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: