Inlägg 2.815: 15 okt 1972

Logenlördagkvällsutvecklingssummeringen

Trots att det duggade så smått på vår väg hem från Logen, så var vi glada i hågen efter vår trevliga kväll. Sedan vaknade vi inte förrän frampå söndagens förmiddag. Vi var fast beslutna att gå till Logen igen nästa lördag, men då en bra bit senare. Efter midnatt hade det nämligen strömmat in massor av unga killar, medan vi gamla – Ed och jag var ju 36 och 38 – började tänka på refrängen och gå hem. Logen hade varit trevlig hela kvällen, men med detta nytillskott blev det en mera livlig stämning i salen.

Och så blev det. Vid vårt nästa besök kom vi dit klockan 22.00 och stannade till klockan 03.00. Efter en tid förändrade vi vår veckoslutstillvaro till att krypa till sängs klockan 18.00 på lördagen med alarmklockan ställd på 23.00. Då var vi utsövda, åt litet frukost eller vad-det-nu-var, och sedan var det dags för en släng till Logen. Då behövde vi inte sitta där och vänta på att ‘det’ skulle börja, för efter midnatt var det redan fullt liv på gång. När det vid 05-snåret hade lugnat ner sig på Logen gick vi hem och sov tryggt igen, nu utan väckarklocka, fram till klockan 08.00 eller så och hade då hela söndagen framför oss.

Precis som vi hade förutsett, lättades med tiden klädseln på Logen. Skjortorna åkte av på många – men lyckligtvis inte på alla – fast det kom aldrig så långt som till nakna kroppar eller ens till Riisparkens bikinibadbyxor. Detta förhindrade inte att man litet diskret kunde sitta och släppa ut sina undanstuckna kroppsdelar för en beundrare som gärna ville se och smaka på godsakerna. Det gick såpass långt att jag själv en gång låg på rygg på golvet, mitt i sågspånet, medan en ung kille ivrigt arbetade på att få mig till skottlossning. Det slutade med att jag traskade hem till hans bostad – och där försvann hela den upphetsade stämningen från Logen och förvandlades till ett trist varför-är-jag-här.

Några gånger gjorde polisen mitt i natten en razzia på Logen. Plötsligt började starka strålkastare i taket att blinka, och det behövdes inga instruktioner – alla begrep omedelbart vad det var frågan om och vad de skulle göra. Medan poliserna var på väg upp i den långsamma hissen hade alla gott om tid att rätta till klädseln och sätta sig ner, fromma som lamm. Poliserna brydde sig inte ett dyft om oss gäster – de sysslade enbart med barpersonalen.

En gång beordrade dock polisen alla gästerna att ge sig av, och då använde vi oss av nödutgången och brandtrappan som satt utanpå väggen mot Hudsongatan. Jag minns som i går hur jag stod tvärs över gatan och tittade på denna rad av myror, som sakta rörde sig i nattmörkret utmed den kvarterslånga husväggen.

 

Annonser
Published in: on 2016/08/25 at 20:26  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: