Inlägg 2.818: 16 okt 1972

Ekonomigemenskapsanslutningspolitiksbedömningen

Mamma skrev i sitt brev också en rad om den europeiska ekonomiska gemenskapen, också benämnd EEC. Den hade vid grundandet år 1958 bestått av Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Holland och Västtyskland, men i flera omgångar skulle ytterligare sex länder komma att ansluta sig. Det var Danmark, Irland och Storbritannien år 1973, Grekland år 1981 och Portugal och Spanien år 1987.

Karta över EEC, 1958 - 1993 (internet)

Karta över EEC, 1958 – 1993 (internet)

Under år 1972 var det en vild debatt i Sverige om landet skulle ansluta sig till EEC. Genom att hålla fast vid sin neutralitetspolitik kom Sverige att avstå från att ansöka om medlemskap. Norge sade också ‘nej’, medan Danmark sade ‘ja’, och mamma berättade att ‘massmedia’ – med vilket hon måste ha avsett radio, television, Svenska Dagbladet och Nerikes Allehanda – bara talade om hur klokt Norge var och hur hemskt det skulle komma att bli för Danmark i framtiden.

”Men”, som hon skrev, ”danskarna bara skrattar och säger att utan EEC skulle det vara en katastrofsituation hos dem, för de har en enorm export av livsmedel till England.”

Hon skrev också att de inte alls var förvånade över att Ed inte hade fått något arbete. De tyckte att det var lättsinnigt av honom att sluta sin plats utan att ha något annat, bara för att få tre månaders lön. Och nu skulle han kanske komma att sitta arbetslös länge – hon hade trott att han var klokare.

Jag hade i mitt stilla sinne tänkt i samma riktning, men det hade jag förstås inte sagt till Ed. Däremot var jag helt övertygad om att han snart skulle komma att få ett bra jobb inne i Nya York.

Och så sprättade jag upp pappas brev – vad roligt det här var, att överösas med post!

Hans brev bestod till största delen av en bön att jag skulle övertala mamma att komma över till Nya York ensam för att fira julen, nu då han inte kunde komma ifrån. Han var av uppfattningen att det var viktigt för honom att vara hemma om och när han skulle få ett positivt svar från något företag beträffande hans uppfinning av en metod för tillverkning av ‘sprängdosor’. Mamma tyckte att när han nu inte längre hade någon personal att ansvara för – och inte heller något enda uppdrag på gång – så var det ett gyllene tillfälle att kunna resa bort i lugn och ro. Jag sade inte till dem att jag stod på mammas sida, för den debatten fick de sköta på egen hand utan min inblandning. Men jag kunde förstå att det hade utvecklats ett spänt förhållande på Skyttegatan mellan dem i detta avseende, så jag försökte vifta bort debatten med att de precis lika väl kunde komma vid ett annat, lämpligare tillfälle.

Annonser
Published in: on 2016/08/27 at 18:37  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: