Inlägg 2.819: 19 – 20 okt 1972

Argumentslagträpoesitillgripandet

På torsdagen den 19 oktober, alltså mindre än en månad efter det att sommarens hetta officiellt hade övergått till höstens angenämt friska luft, snöade – jag upprepar: ‘snöade’ – det i Nya York! Stora vita pladuskor landade rätt på min näsa när jag var på min väg till tunnelbanan på morgonen. Visserligen blev det omedelbart vatten av dem, men det var snö som träffade mig och trottoaren framför mina fötter. Så skall det bara inte vara! Vi var på väg rätt in i en ny istid – inte bara politisk utan även rent meteorologisk. Usch! Var fanns skidorna? Jovisst, de låg i säkert förvar uppe på den nya, stora hyllan över entréhallen.

Snön var bara en tillfällighet, för när jag gick från tunnelbanan till mitt kontor, så var det bara regn. Men minsann, när jag kastade en blick ut genom fönstret på eftermiddagen, så var der snö igen. I stället för luft fyllde stora svarta snöflingor – genom fönstret såg de faktiskt svarta ut – korsningen av 56:e gatan och Sjätte avenyn vid en årstid där de absolut inte hörde hemma.

Det började äntligen att gå framåt för Ed. Han hade vid det här laget fått flera napp men ännu inget konkret erbjudande. Jag såg mig tvungen att besvara mammas anklagelse mot Ed för att ha varit lättsinnig genom att lämna sitt arbete på Allied Chemical utan att ha något annat arbete på gång. Därför citerade jag för henne i ett brev några rader ur Rudyard Kiplings dikt ‘Om…’:B2819,INT,KiplingsDiktOm

‘If you can make one heap of all your winnings
and risk it on one turn of pitch and toss,
and lose and start again at your beginnings
and never breathe a word about your loss,
yours is the Earth and everything that’s in it,
and which is more, you’ll be a man, my son!’

Jag vet inte hur jag lyckades översätta detta mästerverk och behålla dess vackra kadens. Jag fick offra rimmen på köpet, men det må vara hänt – Kipling var den bättre av oss två.

‘Om du kan samla alla dina vinster
och chansa dem på udda eller jämnt.
förlora allt och börja om från början
och aldrig ge ett knyst om din förlust,
din blir vår Värld med allt som finns uppå den,
och mer än så, du blir en man, min son!’

Fint präntad på en träplatta fick jag en gång den dikten av tant Ebba de Broen, kanske som studentpresent, men jag lämnade kvar den i Örebro när jag flyttade till Amerika, eftersom jag inte kunde enas med Kipling om vad han uttryckte med dessa ord. Och som argument gentemot mamma om vad Ed hade gjort, använde jag nu samma rader! Hur inkonsekvent får man lov att vara?

Annonser
Published in: on 2016/08/27 at 22:52  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: