Inlägg 2.820: 21 – 27 okt 1972

Nattsysselsättningssamordningstillfälligheten

På lördagen var det igen dags för Logen, och som planerat gick vi dit klockan 22.00, litet senare än den första gången, för att nu få liv i luckan för oss litet fortare. Det var risk för regn och rätt svalt, så vi var tvungna att sätta på oss vindjackor – att gå ut lätt klädda bara för att se tuffa ut var inte värt att bli förkylda för. Vi visste att Logen hade en ‘garderob’ med en ‘garderobiär’ som tog hand om ytterkläder och annat sådant som hörde till vinter- och våtväder.

Det visade sig fortfarande vara för tidigt, och det var nu som vi beslöt att nästa gång i stället sova fram till midnatt och därefter gå till Logen. Vi hade förstås trevligt ändå, fast inte direkt kul förrän efter midnatt, när de spralliga ‘ungarna’ dök upp. Och när vi drog oss hemåt vid 04-tiden kom det minsann duggregn på våra vindjackor!

Som jag tidigare har nämnt kom jag att under hela den följande veckan arbeta med förberedelserna för en stor TCS-installation, och det betydde att jag var i arbete från klockan 20.00 och ibland ända till klockan 04.00 eller 05.00. Som hittat för min kropp, som ju på lördagen därefter automatiskt skulle vara invand vid nattvaka och därför inte, som stackats Eds, behöva tvingas att försöka sova klockan 18.00, för att klara av Logens sena aktiviteter. Allt som sker är inplanerat av högre makter.

Som du redan vet, köpte jag automatiskt in IBM-aktier genom avdrag på lönen var 14:e dag. Jag brukade vanligen sälja dem när jag hade samlat på mig tre eller fyra, för jag tyckte att det var roligare – men oftast inte alls mera lönande – att använda dessa pengar på andra, mera hoppiga aktier. Nu hade jag utan någon särskild anledning samlat på mig hela nio IBM-aktier, och dem sålde jag på tisdagen för 16.560 kronor. När tio procent av min bruttolön försvann varje gång jag fick min avlöningscheck, så  märktes det inte alls, men när en summa på hela sexton tusen kronor kom dimpande på det här sättet, lita då på att det vekligen kändes. Gott. Det var förstås bara en känsla – i verkligheten vore det ju samma sak att få hela lönen varje gång. Nåja, på det här viset fick jag faktiskt en femton procents rabatt på aktiernas inköpspris, så en del av den goda känslan var faktiskt verklighet.

På fredagen kom det två riktiga brev igen. Ett från pappa och ett från – nej, inte från mamma utan från Pelle Nilsson, maken till Marianne Forssell (se inlägg 2.358), som i sin tur var dotter till Forssells, som jag alldeles nyss nämnde (se inlägg 2.817). Han skrev att han skulle komma till Nya York den 4 november och bo på Belmont Plaza hotell på Lexingtonavenyn i hörnet av 50:e gatan.

Hotel Belmont Plaza New York

Vykort av Hotel Belmont Plaza, New York (internet)

Annonser
Published in: on 2016/08/28 at 22:40  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: