Inlägg 2.821: 27 okt 1972

Klagoskriftsanalysen

Pappas brev var ännu en bön till mig att övertala mamma att komma till Nya York under julen. Jag kunde läsa mellan raderna att han var desperat i sin situation. Nu när han inte hade några konstruktionsarbeten på gång och därför inga inkomster från sin rörelse, bara sin folkpension och så hyran från Montgomery på övre våningen, så var det viktigt att han sparade på varje öre och också stod beredd att snabbt kunna ta itu med något företag som verkade intresserat av hans nya uppfinning av en maskin som kunde tillverka sprängkapslar. Och ovanpå dessa bekymmer hade han mamma som hade varit helt inställd på att de båda skulle resa till Nya York – med kostnaderna täckta av nödfallskontot som jag i flera år hade hållit på med att spara ihop för dem. Och dessutom tjatade hon på honom att sälja Mustangen för att få in litet kontanter.

I det här fallet ansåg jag att han hade rätt. De måste leva sparsamt nu när det klämde, Även i fråga om användandet av medlen från nödfallskontot till sådana frivoliteter som nöjesresor tyckte jag som han – om man redan hade använt nödfallspengarna så skulle det inte finnas någonting kvar för verkliga nödfall. Beträffande Mustangen hade jag inga kloka tankar, för den älskade jag lika mycket som pappa gjorde, och i en sådan situation kan man inte tänka klokt.

Men jag ansåg att han hade gjort ett stort fel i det långa loppet. Under alla sina år med stora inkomster som företagsledare borde han ha lagt undan nog med pengar för framtida behov, men det hade han helt uppenbart inte gjort. Hittills hade det gått bra – ingenjörsbyrån hade försett honom med både intressanta saker att syssla med och pengar att röra sig med. Men hela tiden hade han, efter vad som nu stod klart, levt upp sina inkomster i samma fart som de hade kommit in. Och nu fanns det uppenbarligen inte mycket kvar.

Undra då på att han inte ville resa bort. Han ville också bli av med mamma på en tid. Han skulle då kunna sitta nere i sitt nyinredda, trivsamma källarkontorsrum och ostört syssla med tekniska tankegångar och hur de kunde lösas med en uppfinning eller två.

Jag tyckte så synd om dem båda, för det var just i sådana situations som man borde vara mera eniga än någonsin för att tillsammans komma fram till den bästa lösningen. Men allting här i världen fungerar inte så väl som det borde.

Annonser
Published in: on 2016/09/02 at 06:49  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: