Inlägg 2.861: 21 dec 1972

Databehandlindssysteminvesteringsresultatet

IBM hade en högtalare uppmonterad i ett hörn av alla stora rum på vartenda IBM-kontor och i varenda IBM-fabrik i hela landet – och gud vet om detta inte gällde för hela världen – så att, när något viktigt som gällde all personal, företagsledningen effektivt kunde nå alla berörda på en enda gång. På torsdagen strax före jul år 1972 samlades alla på mitt programutvecklingskontor för att få höra vad IBM:s nyligen tillsatte högste chef, Vincent Learson, skulle ha att säga till oss alla.

Voncent Learson, IBM:s högste chef från år 1971 till 1973 (internet)

Vincent Learson, IBM:s högste chef från år 1971 till 1973 (internet)

Han hade efterträtt Thomas Watson Jr, son till IBM:s grundare Thomas Watson Sr, år 1971.

Thomas Watson Jr, IBM:s högste chef från år 1956 till 1971 (internet)

Thomas Watson Jr, IBM:s högste chef från år 1956 till 1971 (internet)

Innan Learson blev ‘min’ högste chef, var det han som övertalade Watson att under många år skapa ett stort datamaskinsystem benämnt ‘System 360’, vilket jag var med om att introducera på marknaden under mitt första år i Amerika. Det lär ha kostat IBM sammanlagt 425 miljarder kronor i direkta utvecklingskostnader, dåtidens troligen största kostnad som ett privat företag någonstans i hela världen hade åsamkat sig utan någon statlig hjälp på vägen.

Den här bilden visar hur ett ‘maskinrum’ med en System-360-anläggning kunde se ut år 1964. Golvet består av plattor, en halv meter stora i fyrkant, vilande på pinnar en halv meter upp från betonggolvet. Utrymmet under golvplattorna är packat med kablar och ledningar mellan alla de olika maskinerna som ingår i systemet. Dessutom är det avsiktligt kallt därnere, för en del av utrustningen behöver bada i kall luft för att motverka hettan som genereras av systemets alla snabba multiplikationer.

Maskinrum med IBM:s System 360, 1964 (internet)

Maskinrum med IBM:s System 360, 1964 (internet)

Den största fyrkanten mitt på golvet är System 360:s centrala behandlingsenhet, och den datakunniga kontoristen framför den sitter vid en skrivmaskin, som tjänar som systemets kontakt med yttervärlden. Den kan automatiskt skriftligt meddela sådant som att en magnetbandsrulle måste sättas upp på en av magnetbandsläsarna intill den manlige teknikern på bilden. Bakom honom står det två skivminnen med samma funktion som IBM:s stora skivminne RAMAC på SKF i Göteborg och som jag tidigare visade här på en bild (se inlägg 1). I högra kanten på bilden härovan skymtar ett hörn av radskrivaren, som kan skriva ut en hel rad text på en enda gång, och i vänstra kanten syns ett hörn av hålkortsläsaren (se inlägg 127-128), som låter yttervärlden förse systemet med data att bearbeta.

Annonser
Published in: on 2016/10/14 at 07:34  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: