Inlägg 2.893: 22 – 25 feb 1973

Magkonstighetsutforskningskravstillmötesgåendet

‘Influensa’ var det namn som jag gav min hosta när jag hade den, trots att man, för att undvika panik i riket, inte var tillåten att kalla någonting ‘influensa’ utan tillstånd av en legitimerad läkare. Och när jag låg hemma i ‘influensa’ med feber och yrsel och hemska djur klättrande upp och ner på väggarna, så följde jag ändå aktiemarknaden och mina investeringar. Jag sålde då på torsdagen mina 35 aktier i Snap-on-Tools som jag hade ruvat på ända sedan juli månad året före. De hade gått uppåt fint, just som jag hade förutsett, men efter en tid hade framgångarna slutat. Priset gick ingenstans, och jag väntade i månader på nästa skede, men nu var det antagligen de förfärliga djuren på väggarna som övertygade mig om att inte vänta längre utan att sälja krafset och glädja mig åt den lilla vinsten.

Jag hade köpt aktierna för 7.445 kronor och nu sålde jag dem för 8.131 kronor. Denna vinst på 686 kronor gladde mig ordentligt, och jag kröp tillbaka ner i dyschan, slöt ögonen – detta var nödvändigt för att kunna se de otäcka djuren, mina rådgivare – och rapporterade den goda affären. Detta hade till effekt att väggarna började gunga, jag började yra på allvar och visste att de gräsliga djuren skulle trilla rätt ner på mig och krypa in under pyjamasen. Jag måste ha dånat av i förskräckelsen, för Ed väckte mig när han kom hem. Han sade att jag hade sovit helt gömd inuti sängkläderna och var alldeles svettig. Han kom överens med mig om att jag inte skulle göra några aktieaffärer i fortsättningen, om jag inte var helt kurant. Och gå miste om vinster på 686 kronor? Hmmm, jag vet inte om jag var så vidare pigg på det.

Under min söndag, när jag var hemma efter min ‘influensa’, så funderade jag en hel del över vad jag hade gått igenom under den senaste månaden. Jag tror att jag har nämnt här och där i dessa rader att jag under ett eller två års tid ofta hade känt mig konstig i magen. När Ed i september 1972 kom hem från sin utflykt till Venezuela (se inlägg 2.782-2.785), så blev han magdålig – han hade druckit kranvatten där, för det var ‘säkert’ där enligt vad han hade fått veta – och fick ligga till sängs i några dagar. Och rätt efter det fick jag samma sak, och då fick jag också ligga till sängs ett litet tag. Men  i motsats till Ed blev jag inte helt frisk efter pärsen. Jag blev litet illamående flera gånger varenda dag, och jag märkte snart att mitt illamående kom precis tre timmar efter det att jag hade ätit. Jag hade nog fått Eds magsjuka och antog att den hade väckt upp min gulsot från år 1971 (se inlägg 2.336-2.375), så jag gick till doktor Noseda för att få det klarlagt.

Annonser
Published in: on 2016/11/17 at 07:49  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: