Inlägg 2.897: 28 feb – 2 mar 1973

Rakningsavbrottsbrottslingsinbrottsavbrottet

Ed och jag umgicks inte alls med vår korridorsgranne, men när det hände något – som till exempel besöket av herr inbrottstjuven Israel Mercado (se inlägg 993) – så delade vi alltid med oss av våra upplevelser. Därför fick vi snart veta att det hade ringt på hans dörr – inte porttelefonen utan tryckknappen på själva dörren till hans lägenhet – när han stod och rakade sig på morgonen. Därför tog det väl någon minut innan han hade gjort sig anständig nog för att kunna öppna dörren för vem det nu var. Därute stod då en man med ett stämjärn och bände och vred för att avkroka hans dörr. Denne blev häpen över att bli avbruten i sitt arbete, men lämnade snabbt en ursäkt för vadhelst besvär som han kunde ha förorsakat och gav sig skyndsamt iväg nerför trapporna.

Hur inbrottstjuveriförsöket troligen såg ut (internet)

Hur inbrottstjuveriförsöket troligen såg ut (internet)

Nu hör det till att alla lägenhetsdörrar i vårt hus var klädda med rödmålad plåt på både insidan och utsidan och var dessutom försedda med två lås, ett med en ordentlig bult som gick horisontellt rätt in i dörrposten och ett med en bult som gick vertikalt och hakade fast dörren genom två starka metallöglor. Man fick därför vanligen ta till sprängmedel såsom dynamit om man önskade att öppna dörren utan att inneha behöriga nycklar. För att ens tänka på att komma in nyckellös krävdes en god bakgrund som låssmed, vilket ytterst få inbrottstjuvar kunde ståta med. Att ha en god allmän utbildning kunde vara till en viss nytta – inte för att besegra dörren utan för att i förväg inse att det inte skulle gå att komma in.

Grannen tittade noggrant på sin dörr för att finna spår efter inbrytarens kofot, där han hade försökt att bryta sönder dörrens upphängning – men han kunde inte spåra den minsta buckla någonstans. ”Han var nog inte så värst långt kommen i sitt yrke”, trodde vår granne, och tillade att han inte tänkte bry sig om att rapportera inbrottsförsöket till polisen. Det fanns ingenting som kunde tjäna som ledtrådar, och utan sådana fanns det ju ingen möjlighet att hitta förövaren.

På fredagen sålde jag två olika aktieposter, båda med en kännbar förlust. American Heritage Life Insurance, i vilket jag hade köpt 55 aktier i augusti för 7.445 kronor (se inlägg 2.772), gick nu för 5.451 kronor, medan A. J. Bayless Markets, vars 50 aktier jag hade köpt alldeles nyss i januari för 4.975 kronor (se inlägg 2.871), fick avyttras till ett pris av 3.687 kronor. Båda posterna hade gått ner med en fjärdedel, och sammanlagt förlorade jag 3.282 kronor på dem. Uppfattningen om bättre tider på börsen, som jag hade anat vid min förra försäljning, var därmed en aning förhastad.

Annonser
Published in: on 2016/11/19 at 07:00  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: