Inlägg 2.919: 14 – 15 maj 1973

Gahlingubbsblädderblocksanvändbarheten

Eftersom jag nu var så otroligt fixerad på att silver var den slutgiltiga lösningen på alla mina finansiella problem, följde jag silverpriset på marknaden med ögonen av en hök. På endast ett par veckor eller så hade priset på silvertackor stigit från 29,75 kronor per hekto till 34,50 kronor – det hade gått upp med hela 16 procent. Jag började känna mig odräglig, inte bara för att ha funnit nyckeln till finansiell salighet, utan även för att ha använt denna nyckel till att låsa upp porten till verkliga penningplaceringar. Att silver kunde gå ner i pris var något som helt enkelt inte existerade i min tillvaro.

Jag nämnde naturligtvis denna positiva utveckling i det brev som jag skrev till mina föräldrar den 15 maj för att välkomna dem hem från Italien på lördagen den 19 maj. I det berättade jag också om hur roligt jag hade haft med den lilla bok med skämtteckningar av Torvald Gahlin som de tidigare – troligen till julen året före – hade skickat mig.

Omslaget till Torvald Gahlins bok (1972)

Omslaget till Torvald Gahlins bok (1972)

Inte för skämten, roliga som en del av dem än var, utan för Gahlins personliga teckningsstil, som var helt okänd i Amerika. I och med det kunde jag lugnt använda – det vill säga stjäla eller plagiera eller kopiera – några av hans tecknade figurer i de blädderblock som jag använde mig av vid mina presentationer av TCS-programmet.

Jag tror att det nu är hög tid att förklara vad ett blädderblock (eng. flip chart) var för något. Det var ett block av stora, kraftiga pappersark, vilket kunde hängas upp på en speciell ställning så att åhörarna kunde se ett ark i taget. På det kunde jag rita och skriva medan jag talade – på samma sätt som om jag hade använt krita på svarta tavlan i ett dåtida klassrum fast utan möjligheten att sudda ut något som jag hade gjort fel. När jag var färdig med ett ark, kunde jag gå till nästa ark genom att helt enkelt vika bort det använda arket. Om jag så ville kunde jag helt eller delvis i förväg ha gjort mitt rit- och skrivjobb i blädderblocket.

Blädderblock på sin ställning (internet)

Blädderblock på sin ställning (internet)

När jag använde Torvald Gahlins gubbar, så hade jag naturligtvis ritat in dem i förväg. De hjälpte inte direkt till med att förklara några invecklade programfunktioner, men de lättade upp alla de tekniska uppgifter som jag hade fyllt mina ark med. Allt har sin funktion här i livet.

Gahlins teckningar bestod alltid av ett par figurer som sinsemellan sade det roliga. De var alla rätt lika varandra, så det var lätt att finna den figur eller det par som precis passade in. Jag tänker här visa upp tre teckningar, som är typiska för de 123 i hans bok från år 1972.

Annonser
Published in: on 2016/12/13 at 22:15  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: