Inlägg 2.926: 27 – 28 maj 1973

Vägkurvsystemsprincipsbegriplighetsomöjligheten

När vi hade fullbordat alla broarna mellan alla öarna hade vi fått nog, trots att det fortfarande var tidig eftermiddag, och svängde in på ett motell i Hemmanet. Det var Eds andra och mitt tredje motell att bo på i Hemmanet. Simbassängen här var mycket liten, särskilt efter den i Västra Revet, men den räckte till, bara inte för oss båda samtidigt – för då finge vi inte plats. Men ett dopp behövdes efter en heldag ute vid havet och inne i bilen. Denna hade visserligen luftkonditionering, men den hade vi inte använt mer än under den första nattens körning från flygplatsen till Hemmanet. Sedan öppnade vi i stället bilfönstren och njöt av att låta elementen spela. De höll ner värmen, men vi kom fram såpass svettiga att det var härligt svalkande med ett litet dopp.

I närheten av motellet åt vi en ordentlig stekmiddag som vårt första mål sedan frukosten i Västra Revet. Med gående salladsbord och mättande ‘banana split’ – jag upptäckte just nu att svenskarna under alla dessa år har varit för lata att hitta på ett hederligt svenskt namn på den desserten – blev det ett mål som skulle komma att hålla oss i gång tills vi var hemma i Nya York igen på tisdagen. Trodde vi.

På måndagen, som ju var helgdag och utgjorde själva anledningen till att vi hade kunnat göra denna resa till Florida, åkte vi in i en helt annan del av Everglades nationalpark än där jag tidigare hade varit. Vägen dit gick nära kusten i sydvästlig riktning från Hemmanet. Man såg inget hav från vägen, som var byggd i form av sammanbyggda kurvor – en 2 kilometer lång vänsterkurva följd av en 3 kilometer lång högerkurva och så en lika lång vänsterkurva igen – antagligen för att dölja att naturen var den mest enformiga som tänkas kunde. Och ingenstans såg vi den minsta alligator!

Vägen slutade i någonting som hette Flamingo, av vilka det inte heller fanns en enda. Det fanns bara en massa campingplatser.

Campingplats i Flamingo (internet)

Campingplats i Flamingo (internet)

Vi kände till att man kunde hyra en kanot i Flamingo, och det hade vi tänkt göra. Men när vi fick veta att man måste ta kanoten på biltaket och köra till en viss bro för att där sjösätta den, så tittade Ed och jag på varandra och sade med en mun att detta för oss var ett alldeles för åbäkigt tillvägagångssätt.

I stället förfrågade vi oss om en motorbåt, och då blev vi antastade av en pojke och en flicka som erbjöd sig att dela en motorbåt med oss. Vilket verkade kul, och så blev det av. Vi försåg oss med solhattar, en del läsk och fyra liter apelsinsaft, och med det körde vi runt mellan klockan 12.00 och 16.00, mestadels ute på sjöar öppna mot havet.

 

Annonser
Published in: on 2016/12/17 at 22:08  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: