Inlägg 2.930: 31 maj – 5 jun 1973

Sommarvärmeinbrottstankeslöseriet

Alltsedan dess hade Gamla Bussana utvecklats till en ren konstnärsby, som levde på att sälja sina konstnärliga verk till turister. På sin utflykt köpte mamma på ett konstgalleri en present till pappa på hans stundande 75-årsdag. Hon blev nämligen förtjust i en keramiktavla av engelskan Dora Prower – och den kom att hamna på väggen över flygeln i Örebro rätt efter hemkomsten. Pappa tyckte mycket om konstverket, och det spelade ingen roll att det hängdes upp redan nu, så att de kunde glädja sig över det även under de månader som återstod fram till födelsedagen. Som mamma uttryckte det: ”Man vet så litet om vad som kan komma att hända i morgon”.

Och så stod det ett handskrivet tillägg i marginalen på mammas i övrigt maskinskrivna brev. Salt såldes i Italien endast i tobaksaffärerna. Dessutom tog saltet en dag slut i Arma di Taggia och fanns inte att köpa någonstans under en hel vecka. Då lånade alla salt av varandra, även mina föräldrar för sina morgonägg. Men med en god nypa humor tyckte mamma att detta med saltet var rent festligt att uppleva.

I söndagstidningen läste jag att John Dean hade talat om för Vattenportsutredningen, att enligt hans egna dagboksanteckningar hade han själv diskuterat mörkläggningen av Vattenportsinbrottet med president Nixon minst 35 gånger.

Efter litet regn på måndagsmorgonen bröt sommarvärmen in över Nya York med dagliga temperaturer på över 30 grader. Jag tyckte som alltid att det var helt underbart – men det gällde att vara rätt klädd för att kunna njuta av värmen. Att gå till jobbet i den sortens fuktig värme var inte så lyckat, fast det gick an i en tunn bomullskostym även om man inte råkade få i en luftkonditionerad vagn på tunnelbanan. Kläder var billiga, för nu importerades de från alla sorters lågavlönade länder runt om i världen. För fritidsbruk hade Ed just köpt sig en sommarblazer från Polen hos Alexanders för 130 kronor – och jag hade nyligen köpt mig ett par dubbelstickade byxor för bara 65 kronor.

Uppe på taket var det nu igen härligt att sitta i kvällssolen och läsa tidningen eller skriva brev. Men det var inte många i husen runtomkring som utnyttjade den förmånen. Jo, ovanpå ett grannhus hade någon anlagt en veritable trädgård med kryddväxter och små grönsaker och till och med ett äppelträd, som växte ur en vattentunna. Nåja, en smal sticka på en meter med tre ännu smalare ‘grenar’. Vi undrade om det skulle ge några äpplen. Allt detta var förstås bara en hobby – i affären kunde man ju köpa alltihop för ett par kronor.

Annonser
Published in: on 2016/12/20 at 20:07  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: