Inlägg 2.939: 23 jun 1973

Perucentralpunktsåtervisiten

Vi kunde inte hitta busshållplatsen – hade de flyttat den? Men hur vi än sökte kunde vi inte finna den, så vi gick tillbaka in i terminalen och bad en hjälpsam själ om råd.

Nej, bussen in till Lima gick inte längre. I stället fanns det nu minibussar (spa. collectivos) som gick samma väg som bussen hade gått. Men var fanns hållplatsen för dem? Var som helst – vi skulle bara vifta till minibussarna att stanna. Så om vi stod och viftade där den gamla hållplatsen hade legat …? Det skulle nog gå bra, men det vore bättre att stå rätt utanför terminalporten, för där var de vana vid att stanna. Muchas gracias!

Därute stod det flera människor med resväskor och väntade – så som man gör vid en busshållplats – och de viftade alla när en liten Volkswagenbuss – helt utan några skyltar – sakta gled förbi. Jag vet ju inte om det var en Volkswagen eller något annat märke, men här är en internetbild av en sådan från år 1965, och vår såg ungefär så ut.

Volkswagenbuss, 1965 (internet)

Volkswagenbuss, 1965 (internet)

Eller ännu bättre: En sådan minibuss kan du finna här på en av mina egna bilder med texten ‘Privatbil som tjänstgör som inofficiell buss, Lima (1969)’ (se inlägg 1.694), tagen vid vårt förra besök fyra år tidigare.

Jag frågade föraren ‘Vapentorget?’ och han nickade och tog 10 soles – eller en krona – per person i avgift. Vi var väl ett dussin personer plus bagage i knät i minibussen och det var trångt, men den gick bra mycket snabbare och smidigare än bussen.

Under dagens lopp fick jag veta att dessa minibussar var helt privata och kunde likaväl utgöras av vanliga större personbilar med plats för minst fem passagerare. De behövde inte tjänstgöra som minibussar om de inte fick ihop fem passagerare – då fick de i stället tjänstgöra som taxibilar med en mycket högre taxa.

Vi släpptes av framför presidentpalatset vid Vapentorget och kände oss omedelbart som hemma igen. På fyra år hinner man inte glömma så mycket. Presidentpalatset kryllade med sina paradklädda högvakter precis som då, och med den korta tid som vi nu hade till förfogande var vi lyckliga att få skåda deras bensträckande marsch över yttre borggården i två omgångar, den första för Eds kamera ….

Högvakten, Presidentpalatset, Lima (1973)

Högvakten, Presidentpalatset, Lima (1973)

 … och den andra för min kamera. Jag tyckte att de sprätte högre för min än för Eds.

Högvakten, Presidentpalatset, Lima (1973)

Högvakten, Presidentpalatset, Lima (1973)

Här på bilden bevakar högvakten palatsets huvudingång.

Högvakten, Presidentpalatset, Lima (1973)

Högvakten, Presidentpalatset, Lima (1973)

Och här övervakas Vapentorget av högvakten på post innanför stängslet runt yttre borggården.

Högvakten, Presidentpalatset, Lima (1973)

Högvakten, Presidentpalatset, Lima (1973)

Utanför stängslet stod den här ynglingen och drömde om den dag när han skulle vara gammal nog för att vara en av dessa ståtliga soldater i presidentens tjänst.

Yngling som drömmer om att en dag bli en av högvakten, Lima (1973)

Yngling som drömmer om att en dag bli en av högvakten, Lima (1973)

På den här Vapentorgsbilden sammanfattades den peruanska samhällsstegen: skoputsaren på knä, borgaren på stolen, och presidenten inne i sitt hus i bakgrunden.

Presidentpalatset, Vapentorget, Lima (1973)

Presidentpalatset, Vapentorget, Lima (1973)

Annonser
Published in: on 2016/12/24 at 01:06  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: