Inlägg 2.962: 27 jun 1973

Järnvägsbiljettinförskaffningstidsåtgången

Ed hade fel – porten öppnades inom ett par minuter, och som en orm slingrade sig kön in till biljettluckan i ett av väntsalens hörn. Den skulle öppna först klockan 08.15. Nåja, så är det att resa i främmande land – väntan är vår arvedel, och när man väntar ser man mycket, bara man tittar.

Alla i kön stod nu längs fönsterväggen i precis samma ordningsföljd som de hade stått i kön utanför porten, tyst och stilla. Resten av väntsalen var helt tom. Ed och jag beundrade ködisciplinen. På bilden syns jag i kön längst till höger genom att jag är huvudet högre än alla de andra. Ed tog bilden sedan biljettluckan hade öppnats – läs vidare för att se vad som då hände.

Jag står längst till höger i kön till biljettluckan, Jörnvägsstationen, Sta Korset (1973)

Jag står längst till höger i kön till biljettluckan, Jörnvägsstationen, Sta Korset (1973)

När den vita rullgardinen bakom biljettluckan med en smäll åkte upp klockan 08.15, blev väntsalen platsen för en orgie i fusk och lurendrejeri. Alla resenärerna som stod i kön framför oss förblev kvar på sina platser, och ingen annan försökte heller att tränga sig in i kön framför oss. Men de resenärer som stod efter oss i kön – och det var många – lämnade kön och sprang i stället fram till andra resenärer framför oss i kön och fick dem att gå med på att också köpa biljetter för dem. På så sätt hade snart alla resenärer som stod före oss i kön inte bara sina egna biljetter att köpa i luckan utan också en hel massa biljetter för andra, helt främmande resenärer. När de i kön kom fram till luckan stod det inte alltid klart för dem exakt vilka biljetter deras uppdragsgivare ville köpa, och då fick de föra en viskande konversation med varandra för att klargöra detaljerna i deras önskemål. Oj, vad tid det tog! Och röran på bilden ovanför utgjordes av alla dem som hade gett dem framför oss i kön i uppdrag att köpa biljetter för dem.

Vi kröp framåt i kön i snigelfart. Tjugo personers biljettköp tog nära två timmar att klara av, därför att många av dem i kön framför oss hade många biljetter att köpa, mestadels för främlingar som hade ställt sig intill dem och teaterviskade vad de ville ha. Om Ed och jag inte hade börjat frukta att finna alla platser på tåget redan tagna, hade vi kunnat avnjuta denna underbara cirkus tillfullo. Vi var nervösa för att bli utan biljetter, men till slut var det vår tur – två enkla första klass biljetter till Corumbá, tack – och så var det gjort. Det tog en minut och hade krävt många timmars förberedelser under två dagar!

Här syns biljetterna. De är av den gamla modellen, tryckta på tjock kartong, och de kostade 26 kronor styck. På dem stod det nogsamt handskrivet vagnsnumret ‘C69’ och sittplatsnumren ‘A27’ och ‘A29’.

Våra förstaklassbiljetter till tåget till Corumbá, StaKorset (1973)

Våra förstaklassbiljetter till tåget till Corumbá, StaKorset (1973)

Annonser
Published in: on 2017/01/18 at 04:29  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: