Inlägg 2.969: 28 jun 1973

Tågmötesmorgontvagningstillfällesmöjligheten

Jag minns inte mycket mera av tågresan under alla de timmar då vi åkte utan mer att se genom fönstret än kilometerskyltarna – lampljuset i vagnen lyste upp dem men inte mycket annat därute – så jag måste ha sovit bort det mesta av natten. Tänk, att kunna sova så här sittande rätt upp och ner! Ed satt mitt emot mig och jag minns att jag såg honom sitta där, så jag måste ha vaknat till då och då och sedan somnat om igen.

Jag vaknade upp ur min slummer i dagsljus av att tåget stod stilla på en station. Alldeles intill oss på min sida stod det ett godståg med en kreatursvagn just där jag satt. Jag öppnade fönstret och fann att några passagerare på vårt tåg hade stigit av på den smala plattformen mellan tågen för att få en nypa luft.

Några passagerare ute på den smala plattformen mellan tågen, Bolivien (1969)

Några passagerare ute på den smala plattformen mellan tågen, Bolivien (1969)

Genom fönstren på den högra sidan av tåget kunde jag se några av våra medpassagerare syssla med morgontvagning och motion och sådant.

Morgontvagning och motionering vid ett stationsuppehåll, Bolivien (1969)

Morgontvagning och motionering vid ett stationsuppehåll, Bolivien (1969)

Efter en stund blåstes det i en visselpipa och då skyndade alla att hoppa på tåget igen innan det lämnade godståget åt sitt öde och satte igång. Ed var då också vaken och vi kunde föra ett mörbultat samtal. Han hade sovit sittande precis som jag och vaknat till några gånger och då sett mig sitta och sova. Vi kände båda att vi inte hade fått tillräcklig nattvila, men vi var ändå inte sömniga.

Solen sken över platta åkrar och ängar tidigt på morgonen, men snart kom vi till ett bergigt område med backar och kurvor, och det hade då mulnat till och blivit regndigert. Den här bilden från mitt fönster får illustrera detta.

Mulet bergslandskap med nöt och häst sett genom mitt tågfönster, Bolivien (1969)

Mulet bergslandskap med nöt och häst sett genom mitt tågfönster, Bolivien (1969)

Tack vare det kuperade landskapet fick vi här äntligen se den främre delen av vårt tåg. Från mitt fönster tog jag denna bild, som visar att vår vagn verkligen drogs av ett diesellok. Det hade en vanlig personvagn efter sig, gissningsvis för lokpersonalens avkoppling mellan passen. Sedan kom det ett tjugotal godsvagnar följda av de sex personvagnarna för alla oss resande. Och allra sist en restaurangvagn.

Främre delen av vårt eget tåg sett från mitt tågfönster, Bolivien (1969)

Främre delen av vårt eget tåg sett från mitt tågfönster, Bolivien (1969)

Jo, minsann! Vid det laget hade jag på något sätt fått veta att det fanns en sådan med i tåget. Antingen hade vi haft den med hela tiden från S:ta Korset eller också hade den kopplats till någon gång tidigt på morgonen. Men där fick vi acceptabla måltider under resten av tågresan och behövde inte alls använda våra medförda konservburkar.

Vid alla tågmötesstationer steg nästan alla passagerarna av tåget. Även Ed och jag började efterhand att göra det.

Vid alla stationer med tågmöte steg alla resande av tåget, Bolivien (1969)

Vid alla stationer med tågmöte steg alla resande av tåget, Bolivien (1969)

Men på möteesspåret där alla då höll till, kom efter en stund det mötande tåget, och mina mardrömmar om vad som då kunde hända förföljde mig under många oroliga nätter därefter.

Efter en stund kom alltid det mötande tåget på det andra spåret, Bolivien (1969)

Efter en stund kom alltid det mötande tåget på det andra spåret, Bolivien (1969)

Annonser
Published in: on 2017/01/22 at 06:23  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: