Inlägg 3.017: 7 jul 1973

Kristifrälsarstatykuggstångsbanetillresefordonet

Vi vaknade förstås extra tidigt på lördagen efter en lång, djup sömn. Gårdagskvällen låg långt framme i mitt minne, och jag var nu helt beredd att ge mig på mitt andra årtionde i mitt nya hemland, i min nya tillvaro – fast det började faktiskt nu i Brasilien. Precis som det första årtiondet började i Sverige.

I dag skulle vi först och främst ge oss på Kristi Frälsarstatyn uppe på den högsta bergstoppen över Rio de Janeiro. Om vi hade haft vingar skulle vi ha kunnat överblicka dagsmålet så som det hade gjorts på detta vykort, som förstås helt banalt hade tagits från en flygmaskin.

Flygbild av staden med Kristi Frälsarstatyn i förgrunden, Rio de Janeiro, 1973 (vykort)

Du ser Sockertoppen mitt i bilden, ovanför statyn. Badstranden till vänster ligger i stadsdelen Botafogo, ett namn som jag har lätt att komma ihåg, då det i min konstiga hjärna påminner om ordet ‘barfota’, trots att det är ett helt annat ord. Vi kom att besöka den stadsdelen litet senare.

Men innan vi gav oss iväg åt vi en liten frukost – något som vårt hotell inte serverade – återigen på ett litet hak runt hörnet, och där gick vi också in i flera småbutiker och köpte allehanda godsaker att snaska på i vårt rum – ifall vi skulle komma hem dödströtta igen. Här är drösen av kvitton på allt detta, sammanlagt representerande 16,70 kronor.

Kvitton på frukost och godsaker från närbutiker runt hotellet, Copacabana, Rio de Janeiro (1973)

Man kunde komma till Kristi Frälsarstatyn på många sätt. Man kunde gå dit till fots, men det nöjet hade vi inte tid för – eller ork. Man kunde i sin bil köra största delen upp – men vi hade ju ingen droska. Taxi? Du vet att vi inte var taxiälskare – vi gillade kollektivtrafik. Och när jag nämner att det gick en kuggstångsbana upp till bergstoppen, ja, då vet du på vilket sätt vi skulle komma dit upp.

Det behövdes två busslinjer för att få oss till stationen för kuggstångståget, men det gick rätt fort. Det hade sin begynnelsestation i stadsdelen Cosme Velho, rena landet jämfört med den livliga staden strax nedanför. Den här bilden tog jag genom vindrutan på bussen.

Stadsdelen Cosme Velho med Kristi Frälsarstatyn högt uppe på berget, Rio de Janeiro (1973)

Vi steg av vid stationen, och så här såg kuggstångsbanan ut från plattformen.

Begynnelsestationen för kuggstångsbanan, Cosme Velho, Rio de Janeiro (1973)

Det var en hel del passagerare i det lilla tåget, som bestod av en passagerarvagn med motor, vilket knuffade en passagerarvagn utan motor framför sig – så som det alltid går till på kuggstångsbanor. Ed och jag hade ju erfarenhet av sådana från Jungfrubanan i Schweiz (se inlägg 659), så detta var ingenting direkt nytt för oss. Det här vykortet visar vårt tåg på väg upp mot Kristi Frälsarstatyn, som ochså syns på kortet.

Kuggstångsbanan upp till Kristi Frälsarstatyn, Rio de Janeiro, 1973 (vykort)

Annonser
Published in: on 2017/04/15 at 10:10  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: