Inlägg 3.019: 7 jul 1973

Corcovadoutsiktsfotograferingsanalyseringen

När jag hade framkallat den här filmrullen blev jag förvånad över att se flaggstängerna på dessa bilder. Jag hade inte alls lagt märke till dem, och först trodde jag att det var något fel på återgivningen, men nej, de hörde till verkligheten däruppe. Jag vet alltså inte ens om det vajade några flaggor från dem. Bilden tog jag från den stora terrassen runt sockeln däruppe i avsikt att visa hur trångt det var nere på den lilla utsiktsterrassen.

Folkträngsel på utsiktsterrassen framför Kristi Frälsarstatyn, Rio de Janeiro (1973)

Det välkända berget Sockertoppen är på den första bilden delvis skymt av den högra flaggstången. På den andra bilden finns det inga flaggstänger, och jag har haft en del bryderi beträffande hur jag fick bort dem från bilden trots att jag då inte ens hade sett dem. Jo, för denna andra bild stod jag längst ut därnere påutsiktsterrassen – det var inte lika trångt där hela tiden – och det var därför som jag omedvetet undvek den högra flaggstången. Sockertoppen kom i alla fall med här också.

Samma utsikt som på föregående bild, bara litet mera åt höger. Rio de Janeiro (1973)

På den tredje bilden kom den högra flaggstången med igen, nu till synes mycket tjockare, eftersom jag då använde ett teleobjektiv. Sockertoppen hamnade utanför bildens högerkant, men Ed nere på utsiktsterrassen kom i stället med i nedre vänstra hörnet av bilden.

Med Ed på utsiktsterrassen, en utsiktsbild från Kristi Frälsarstatyn, Rio de Janeiro (1973)

Vi fick gå uppför trappan till statysockeln igen för att sedan kunna gå ner till tåget tillbaka till verkligheten. Det kändes så skönt och lätt att gå när det bar utför, att vi gav tusan i tåget och fortsatte att gå till fots. Och när vi hade bestämt oss för detta så var det ingen återvändo, men ingen fara – det var bara skönt att promenera. Det var bortåt 700 meter i höjdskillnad mellan toppen och staden nedanför, och det tog oss väl någon timme. Det var aldrig någon tvekan om vilken väg vi skulle välja, för allt var ordentligt utmärkt i alla gatukorsningar. För bilisterna, naturligtvis – vi var de enda tokiga turister som gjorde något så vansinningt som att gå till fots.

Som avslutning på vårt besök uppe hos Kristi Frälsaren lägger jag in två bilder, tagna av andra fotografer. Den första bilden är ett vykort som vi köpte uppe på toppen, och den andra har jag för ovanlighetens skull tagit från internet. Vi kom att senare få se den vita statyn sväva fritt i mörkret däruppe, en fascinerande syn, men vi gav oss inte på det omöjliga dådet att ta en sådan nattbild.

Skymningsbild av Corcovadoberget med Kristi Frälsarstatyn, Rio de Janeiro, 1973 (vykort)

Nattbild med Kristi Frälsarstatyn upplyst, Rio de Janeiro (internet)

På Cosmo Velhogatan (por. Rua Cosmo Velho) passerade vi kuggstångsbanans bottenstation, varifrån vi hade åkt upp några timmar tidigare, och därfrån tog vi en buss, troligen samma som vi hade kommit dit med, och den tog oss resten av vägen tillbaka ner.

Annonser
Published in: on 2017/04/18 at 05:36  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: