Inlägg 100: 5 sep 1963

Kulturgapsförhindrandet

”Och hur firade du Arbetsdagen (eng. Labor Day)?” frågade David. – ”???” – ”Du var väl så upptagen av att köra att du inte hade tid att fira någonting alls?” sade David. – ”?????” –  Han brast i skratt: ”Vet du, Gymbrat, jag tror inte att du vet vad jag talar om.” – Han hade absolut rätt. Så jag fick det förklarat för mig – det har sina fördelar att vara i nära kontakt med en inföding.

Jag fick nu lära mig att i Amerika börjar och slutar sommaren med helgdagar, Gravsmyckningsdagen (eng. Memorial Day) i slutet av maj och Arbetsdagen i början av september. Jag hade uppenbarligen lämnat Nya Orleans på Arbetsdagen utan att veta att det inte var en arbetsdag utan i stället en dag för hektiskt picknickande. David insåg att jag behövde bli mer amerikan, och jag höll förstås med honom. Och han hade lösningen till problemet: Vi skulle titta på Johnny Carson varje kväll.

Johnny Carson (internet)

Johnny Carson höll hov på en av TV-kanalerna i en och en halv timme varje vardagskväll, från 23.30 till 01.00. Det programmet började med en monolog byggd i mycket på dagens nyheter, som han förvandlade till en komedi, och sedan tog han in tre eller fyra gäster, en i taget. Dessa var kändisar, mestadels i underhållningsbranschen. Carson satt bakom ett skrivbord med en rad stolar till höger om sig, som gästerna efterhand fyllde. Det blev till ett enda raljerande mellan Carson och den senast insläppta gästen, som, om och när det passade, gick upp på en estrad till vänster om Carson och uppträdde med sin specialitet. Klicka här för ett klipp med Ann-Margret, som jag lärde känna redan på Kungsholm (se inlägg 3).

För mig var Johnny Carson ett utmärkt sätt att få lära mig vem som var vem och vad som var roligt i Amerika. När man flyttar till ett främmande land gäller det inte bara att bli flytande i språket utan också att kunna klara av antydningar på folk som man inte känner till beträffande saker som man inte heller känner till, och att på så sätt ha roligt. Många invandrare lever sina liv i försök att klamra sig fast vid det som roade dem där de kom ifrån, något som efterhand blir mer och mer gammal skåpmat. Detta förvandlar dem till uttråkade spillror som endast har andra uttråkade spillror att förnöja sig med i ett hopplöst försök att leva kvar i det som en gång var.

Det är svårt att komma in i en ny kultur, men Johnny Carsons dagliga dos av den nya verkligheten fick mig att snabbt växa in tillräckligt för att inte förbli en utböling. På den svenska grundkulturen byggde jag den amerikanska, och med den konstruktionen blev jag så småningom rätt hemmastadd i mitt nya land.