Inlägg 523: 26 jan 1966

Snöplogningsprioriteten

Detta var något som jag aldrig hade tänkt på, men jag är ju inte alltid så smart. Jo, visst hade Lisbeth en gång sagt mig att det inte skulle kosta henne något, och jag hade accepterat den saken utan att fundera närmare och även berättat om det för mamma. Och nu torgförde jag ju regeln att man inte fick sjukvård gratis i Sverige om man inte bodde där. Jag var säker på den saken, men hur i fridens namn hängde det ihop?

Jag var tvungen att ringa upp Lisbeth och bekänna att jag egentligen var en stor idiot djupt inne, men hur hade hon fått gratis barnafödsel i Sverige? Jo, det var hur enkelt som helst. Hon reste dit för att avsluta ett medicinskt tillstånd som hade påbörjats när hon bodde i Sverige – ungen hade avlats där – och ansvaret för behandlingen av hela det tillståndet ansågs därför falla på den svenska sjukförsäkringen, alltså inklusive födseln och eftervården.

Nu när jag hade fått allt under kontroll igen kunde jag alltså triumferande visa mamma att jag hade haft alldeles rätt. Hennes svar var: ”Jaså.”

På onsdagen den 26 januari var det vitt och ljust ute. Det var fem centimeter av vinterns första snö som låg på marken, och då det var fem grader kallt fick den ligga kvar där den låg. Detta betraktade jag som anmärkningsvärt, därför att i likhet med regn kom snö i allmänhet inte i sådana små mängder. Duggregn och snöbyar och även mulna dagar utan nederbörd, dessa i Europa så vanliga vädertyper, var rätt sällsynta i Amerika. När himlen inte längre var klarblå, så brukade det i allmänhet hända saker, regn som stod som spön i backen, ofta tillsammans med brak och dunder, och snö i sådana mängder att all trafik totalt lamslogs i flera dagar. För att nu inte tala om orkaner och tromber, som jämt ställde till med tragedier där de drog fram.

Fem centimeter snö brydde man sig inte om i Nya York. Men om det kom mera än så, då skulle plogarna ut för att göra åtminstone de stora gatorna framkomliga. Det fanns inga speciella plogfordon, för det skulle inte löna sig att ha dem stående för att användas en eller två gånger per år. I stället monterade man fast plogar framtill på sopbilarna, som sedan fick dundra fram så gott de kunde.

Sopbil arbetar som snöplog, Nya York (internet)

Naturligtvis blev det ingen sophämtning sådana dagar, så det samlades drivor av avfallspåsar och avfallstunnor på trottoarerna. Men de täcktes snart av drivor av snö som sopbilarna skapade med sina plogar, så det gjorde inte mycket om det fanns avfall därinunder.

Men den 26 januari 1966 förblev allting så som naturen ville ha det, vitt och ljust och friskt och härligt.