Inlägg 2.366: 8 – 9 apr 1971

Kontorssmygbesöksgenomförandet

För varje dag kände jag mig nu bättre än under gårdagen. På torsdagen var jag såpass kry och stadig att jag kunde göra något helt oväntat, även av mig själv – jag gick till mitt jobb.

Nej, jag gick inte tillbaka till arbetet ännu – det tillät mig inte doktorn. Men han hade ingenting emot att jag satt uppe och arbetade litet grann därhemma, bara jag befann mig ett par steg från min säng, så att jag kunde plumsa omkull på den och vila, om och när jag drabbades av den där plötsliga tröttheten, som var ett av symptomen på min underliga sjukdom och som jag många gånger hade fått erfara.

På torsdagen kände jag mig mogen att verkligen försöka göra litet nytta – men jag hade inte riktigt alla papper och allt material som jag behövde för att tränga vidare in i TCAM:s programmysterium. Allt sådant hade jag i förvar i mitt bås på jobbet, och det enklaste sättet att få det hem till mig vore att själv hämta det. Alltså – jag tog tunnelbanan och reste till jobbet.

Vid det laget visste alla där att jag var i antågande, så det blev ett visst ståhej när jag kom dit. Alla ville titta mig djupt i ögonen, och någon tyckte faktiskt att få se en smula gult inne i en ögonvrå, men jag fick klart godkänt.

Min chef sade att han hoppades att jag snart skulle vara stark nog att komma tillbaka, och jag höll fullständigt med honom. Och efter 15 minuters snokande i mina lådor hade jag fått med med de få viktiga papper som jag behövde, och då åkte jag tillbaka hem igen.

Jag hade inte sagt något om denna exkursion till Ed innan den redan var avklarad – jag hade inte planerat den tillräckligt långt i förväg för att kunna göra det – och han blev vettskrämd på kvällen när han fick veta vad jag hade gjort. Men då var det ju redan gjort och ohjälpligen bakom oss. Nu gällde det i stället morgondagen, långfredagen, Eds ledighetsdag och en av tre dagar för oss tillsammans. Jag sade att han skulle hälsa på sin familj, han hade inte varit däruppe hos dem på ett bra tag – och jag ville komma igång med mitt nypåtagna hemmaarbete.

Det var han med på. Jag gick till syster Jenny för min fredagsspruta. Det var så härligt väder att jag fortsatte min dag med att sitta ute i solen uppe på taket och studera mina hemtagna papper i tre timmars tid med min tjocka täckjacka på, trots att det var 19 grader varmt. Gatan nedanför mig var proppfull med folk som säkerligen hade fått långfredagsledigt. Min bästa dag på mycket länge.