Inlägg 2.902: 23 – 26 mar 1973

Semesterreseplanläggningsövningarna

Med sorg i hjärtat sålde jag på fredagen den 23 mars mina 100 aktier i Revell. Tänk så glad jag var när min räknesnurra förra hösten hade fått mig att köpa dem! Revell tillverkade utrustning av plast för modelljärnvägar, såsom vagnar och lokomotiv och stationsbyggnader – och som alla vid det här laget vet, så har jag i hela mitt liv älskat tåg i alla dess former. Genom att äga några aktier i Revell var jag delägare i en firma som levde på att skapa tåg, om än i skala 1:87 (se inlägg 2.828).

Men nu krävde samma räknesnurra att jag skulle sälja mina Revellaktier. Det gjorde jag lydigt för 4.807 kronor, och eftersom de hade kostat mig 5.216 kronor, så gav det mig en förlust på 409 kronor.  Att mista dem kändes faktiskt inte så hårt som det låter – dessa aktier hade inte känts annorlunda än andra aktier och inte heller ett enda dugg förknippade med att åka tåg.

Jag har tidigare nämnt att vi hade lösa planer på att omvandla vår tidigare resa mellan Lima och La Paz till att utgöra vår första etapp av en längre resa tvärs över den sydamerikanska kontinenten från kust till kust.

Någorlunda passande översiktskarta för våra planer för en resa från La Paz till Rio de Janeiro (internet)

Därför ämnade vi nu flyga tillbaka till La Paz och därifrån på lämpligt sätt trassla oss nerför Andernas sluttningar till staden S:ta Korset (spa. Santa Cruz). Därifrån gick det varannan dag ett tåg österut ända till Brasilien. Tågresan skulle ta ett och ett halvt dygn, och efter den skulle vi ta buss vidare till Paranáfloden. Där tänkte vi ta en båt ner till Iguassufallen (por. Foz do Iguaçu), som skulle höra till de största och vackraste i världen. Därifrån skulle vi flyga till S:t Paulus och därifrån ta oss till Rio de Janeiro vid Atlantkusten och flyga hem därifrån till Nya York.

Nu var det också dags att planera tacksamhetsveckan i november. För det bokade jag oss för att flyga till ön Antigua i Karibiska havet.

Karta med Antigua (internet)

Det var nödvändigt att göra det så här tidigt, för folk hade numera börjat resa söderut under den helgveckan – dittills hade vi haft flygplanen för oss själva. Men jag hoppades samtidigt intensivt att mamma och pappa skulle kunna komma till Amerika det här året för att fira pappas 75-årsdag i december – i så fall vore det ju lätt att bara avbeställa Antigua.

Nixons val av medlemmar av Amerikas högsta domstol började nu att visa tänderna genom att fastställa att delstaterna fick lov att ge olika belopp till olika skoldistrikt enligt olika normer. Detta betydde att folk som råkade bo i ett skoldistrikt med bättre skatteunderlag – det vill säga hade rikare invånare – nu kunde bli belönade med att få sina barn bättre utbildade. Och andra barn sämre.