Inlägg 2.960: 26 jun 1973

Boliviensmåstadseftermörkretsinbrottsupplevelserna

Vi var båda hungriga efter hela dagen på vår buss, och när portieren sade att de hade en restaurang för hotellets gäster på andra våningen, så gick vi förstås dit upp. Detta är en partiell bild av restaurangen, återigen hämtad ut hotellets broschyr.

Partiell bild av restauangen, La Poza del Bato, S:ta Korset, 1973 (broschyr)

Partiell bild av restauangen, La Poza del Bato, S:ta Korset, 1973 (broschyr)

Vi åt en härlig stekbit grillad på argentiskt sätt och delade på en stor flaska öl från Brasilien.

Etiketten på vår stora flaska öl från Brasilien, La Poza del Bato, S:ta Korset (1973)

Etiketten på vår stora flaska öl från Brasilien, La Poza del Bato, S:ta Korset (1973)

Och sedan avslutade vi det hela med en fruktsallad. Hela måltiden för oss bägge gick på sammanlagt 15 kronor, och vi blev verkligen mätta.

Notan från onsdagens kvällsmål, La Poza del Bato, S:ta Korset (1973)

Notan från tisdagens kvällsvard, La Poza del Bato, S:ta Korset (1973)

Efter kvällsvarden tog vi en liten sväng ut i hotellparken bland simbassänger och skrikiga burpapegojor, men allt var så skumt i mörkret att vi beslöt att i stället gå ut dit i dagsljus. Men nu fick vi se parken i nattmörkret så som den såg ut i broschyren – här är dess partiella bild av trädgårdarna.

Partiell bild av hotellets trädgårdar, La Poza del Bato, S:ta Korset, 1973 (broschyr)

Partiell bild av hotellets trädgårdar, La Poza del Bato, S:ta Korset, 1973 (broschyr)

Jag nämnde för portieren att när jag steg ur taxin, så skymtade jag stadens upplysta staty av Kristus Frälsaren (spa. Cristo el Redentor) uppe på en bergstopp. Den liknade den bekanta statyn i Rio de Janeiro. Han sade att den här stod inte på en bergstopp utan i en trafikrondell bara 200 meter från hotellet: ”Gå dit nu när det är mörkt!” uppmanade han oss och stack till oss ett av hotellets kort för oss att hitta tillbaka om vi gick vilse.

Hotellets reklamkort, La Poza del Bato, S:ta Korset (1973)

Hotellets reklamkort, La Poza del Bato, S:ta Korset (1973)

Vi begav oss genast ut för att titta på den där upplysta Kristusstatyn i grannskapet. Det var lätt att hitta den – nu kunde jag se att den inte stod på en bergstopp många kilometer bort. Jag brydde mig inte om att be Ed att hoppa över till rondellen och ställa sig bredvid statyn, så som jag vanligen hade ovanan att göra. Jag bara knäppte bilden, och här är resultatet.

Statyn av Kristus Frälsaren, S:ta Kordet (1973)

Statyn av Kristus Frälsaren, S:ta Kordet (1973)

Det var säkert för sent att kunna köpa biljetter till vår tågresa så här på kvällen, men jag tänkte att det kunde vara bra att veta exakt när de öppnade biljettluckan på morgonen, så att vi inte hamnade längst bak i en oändlig kö och inte fick några biljetter. Ed tyckte att det rentav kunde vara kul att gå dit nu i mörkret. Gå dit? Till fots? Ja, det kunde vi väl göra – jag hade en massa energi nu efter den näringsrika måltiden. Jag hade ingen aning om var stationen låg, men jag hade sett en liten schematisk karta i hotellbroschyren, och den hade jag i fickan.

Hotellets karta över staden, S:ta Korset, 1973 (broschyr)

Hotellets karta över staden, S:ta Korset, 1973 (broschyr)

Där stod vi två Nya Yorkare på en nattlig gata i Sta Korset och sökte efter järnvägsstationen på en karta i ljuset av en gatlykta! Och minsann hittade jag inte den – i kartans nedre högra del under namnet ‘Estación Central F.F.C.C.’.

Annonser
Published in: on 2017/01/16 at 05:42  Kommentera  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: